Varje fransk president håller ett tal om kärnvapen under sin mandatperiod. Det här var Macrons bidrag, berättar Niklas Granholm. President Macrons tal i fredags hölls exakt en vecka efter att Storbritannien lämnat EU.

– Det skulle kunna var en början på en europeisk kärnvapenavskräckning. Men där är vi inte ännu, säger Niklas Granholm, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Han fortsätter:

– Macron gör uttalandet i ett sammanhang där brexit har inträffat och det råder osäkerhet om fortsatt amerikanskt intresse för Europas säkerhetspolitik.

– Efter brexit är Frankrike den enda kärnvapenmakten som är kvar i unionen. Frankrike anser sig därför ha större handlingsutrymme än tidigare.

Debatt i Tyskland

Macrons linjetal om den franska kärnvapendoktrinen leder sannolikt till en förnyad diskussion och debatt i Tyskland om kärnvapnens roll, bedömer Granholm.

Tyskland har inga egna kärnvapen, men amerikanska kärnvapenbomber (B-61) förvaras i fem länder i Europa, Tyskland är ett av länderna. Nu kommer det franska utspelet elda på kärnvapendebatten där.

– Ska Tyskland också vara en del av det här franska initiativet och vara en del av en avskräckning och i så fall hur, är det som kommer att diskuteras, säger Granholm.

Vilka länder kan eventuellt vara intresserade att delta i ett franskt samarbete?

– Det är svårt att säga. Det är inbjudan till diskussion och dialog för de som vill.

– Jag kan tänka mig en del av diskussionerna har fötts ur osäkerheten om amerikanskt intresse för Europa och europeiska länder skaffar sig reservplaner. Det här skulle kunna vara en av dem.

Ryska problem

Niklas Granholm tvivlar dock på om det går att genomföra president Macrons förslag. På fredagen sa Macron att han kommer att fortsätta ”en gradvis återuppbyggnad av förtroende med Ryssland”.

– Om Frankrike vill ha en europeisk avskräckning, bjuder in europeiska partners och samtidigt vill ha en strategisk diskussion med Ryssland så är det svårt att se hur det ska gå ihop.