Föräldrar vi träffar i Rinkeby anser att skolorna i decennier satsat för lite på deras barn. De bygger det på att Rinkebys kommunala högstadieskolor i flera år hört till de med lägst andel som blir behöriga till gymnasiet.
De är väl medvetna om att barn i socioekonomiskt utsatta områden har sämre förutsättningar att klara skolan.
Mer stöttande åtgärder
Föräldrar, bland annat på Askebyskolan, anser att barnen som lever i det utanförskap som råder i Järva behöver ännu mer stöttande åtgärder än i dag.
– Vi föräldrar hjälper till också, men om jag hjälper till hemma så kanske det inte räcker, säger mamman Samsam Mahmud.
Mer elevpeng till elever i Järva
Grundskolechefen Happy Hilmarsdottir-Arenvall menar att skolan redan gör mycket. Eleverna i Järva får betydligt mer i elevpeng än barn i skolor i exempelvis centrala Stockholm. Andelen behöriga lärare är 84,5 procent, strax under snittet i Stockholms stad, och antalet elever är färre per lärare i Järvas kommunala skolor jämfört med snittet i Stockholm. Trots detta håller grundskolechefen med om att det inte räcker. Därför slopar hon åtgärder som inte utvecklar barnens kunskaper.
– Vi försöker göra andra saker – mer språkutvecklande arbete och mindre typ av insatser som elevassistenter, säger hon.
Det är en kostsam åtgärd, som inte gett det resultat hon vill ha. Hon vill hellre försöka rekrytera skickliga och behöriga lärare.
– Det är högkvalitativa insatser vi behöver ha i Järva.
Misslyckande i skolan
Föräldern Habiba Musse känner som andra med barn i området oro för att barnen inte lär sig tillräckligt bra svenska för att kunna klara skolan och ta sig till gymnasiet. Risken om barnen inte klarar sig, är att de hamnar där, säger hon och nickar mot torget.
Tre exempel på hur man försöker få fler att gå i förskolan i Järva
• Öppna förskolor där föräldrar och barn får möjlighet att vara i en pedagogisk och stimulerande miljö med många aktiviteter som sångstund, skapande och rörelselekar.
•BVC träffar många nyblivna föräldrar och för samtal om förskola och öppen förskola.
• Uppsökande verksamhet med hjälp av civilsamhället för att diskutera vikten av förskola med barnfamiljer som levt en längre tid med begränsade resurser eller nyanlända och asylsökande med låg kännedom om förskola.
