Yrkesprogrammen:
I den nya gymnasieskolan som startade hösten 2011 ger inte yrkesprogrammen längre automatiskt behörighet till gymnasiet.
7 mars 2013: Andelen elever som söker ett yrkesprogram har sjunkit från 35 procent 2010 till 29 procent 2012. I våras fick Skolverket i uppdrag att göra det möjligt att läsa in behörigheten till högskolan inom alla yrkesprogram, utan att eleven måste läsa extra vid sidan av. Förändringen infördes i och med det pågående läsåret.
Gymnasiepengarna:
Den nya gymnasieskolan skulle bland annat leda till en högre genomströmning och färre avhopp. Det skulle i sin tur bidra till att minska kostnaderna och för 2012 sänktes statsbidraget med 675 miljoner kronor, trots protester från lärarfacken och Sveriges kommuner och landsting.
7 september 2012: Regeringen backar och betalar ut nära 900 miljoner kronor till gymnasieskolan 2013. I budgetpropositionen för 2014 stod det klart att inte heller de kommande två åren kommer det att göras några besparingar.
Meritpoängen:
Hösten 2010 infördes meritpoäng på gymnasiet. De elever som läste svårare kurser i till exempel språk och matematik eller så kallade områdeskurser skulle få extra poäng för det, som mest 2,5 poäng.
24 februari 2011: Systemet med områdeskurser som ger extra poäng beroende på vilken utbildning eleven senare söker på högskolan, upplevdes som svårt att förstå. 2011 togs områdeskurserna bort och nu är det enbart kurser i språk och matematik som ger extra meritpoäng.
De nya betygen:
2011 infördes ett nytt betygssystem med fem godkända steg istället för tre. Systemet kritiserades för att göra det svårare att nå det högsta betyget och därför svårare att komma in på högskolan i konkurrens med de med äldre gymnasiebetyg. Men varken dåvarande Högskoleverket eller regeringen ville införa en egen kvotgrupp för eleverna med de nya betygen.
22 maj 2012: Regeringen meddelar att det trots allt ska införas en särskild kvotgrupp från och med hösten 2014 och tre år framåt.
Dansarutbildningen:
En särskild dansarutbildning från årskurs 4 startade hösten 2011. För att få fortsätta efter mellanstadiet måste eleven göra ett färdighetsprov inför en jury. Utbildningen kritiseras för att gallra bort barn.
13 juni 2013: Nya antagningsregler för dansarutbildningen införs där det vid urvalet ska gå att se till kompletterande moment vid sidan av själva färdighetsprovet.
Skiftliga omdömen:
2008 infördes skriftliga omdömen i skolan. De blev en del av IUP, de individuella utvecklingsplanerna som socialdemokraterna infört två år tidigare.
6 februari 2013: Kraven på dokumentation i skolan kritiseras allt mer och i början av 2013 aviserar regeringen att IUP och de skriftliga omdömena ska tas bort för äldre elever. Eftersom det nu ges betyg från årskurs sex anser regeringen inte längre att de behövs. För yngre elever ska de finnas kvar, men ska bara ges en gång om året istället för två som tidigare.
Lärarlegitimationerna:
2010 lades förslaget om lärarlegitimationer fram. Sommaren 2012 skulle de vara i bruk, men processen blev försenad och startdatum sköts upp till december 2013. Lärarfacken har kritiserat reformen för hur den utformats och för att vara underfinansierad.
26 april 2013: Flera förändringar presenteras, bland annat ska även mångårig erfarenhet av undervisning i ett ämne ge behörighet, utan krav på vidare studier. I början av november röstades förändringarna igenom i riksdagen.