Pål Jonson (M), försvarsminister.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hör Pål Jonson (M) om kritiken mot försvarsavtalet. Foto: Midhat Poturovic/SVT

Försvarsavtal med USA till riksdagen

Uppdaterad
Publicerad

Idag fattade regeringen beslut om att skicka det så kallade DCA-avtalet med USA till riksdagen. Försvarsavtalet är därmed ett steg närmare att införas.

DCA-avtalet, som Sverige och USA kom överens om i vintras, landar nu på riksdagens bord i form av en proposition från regeringen. I mitten av juni är det tänkt att riksdagen ska debattera förslaget och rösta om det.

– Det här avtalet är viktigt för svensk säkerhet, vi kan förenkla förutsättningarna för att kunna få stöd från USA i händelse av kris eller krig, säger försvarsminister Pål Jonson (M) till SVT.

Avtalet ger bland annat USA:s militär tillgång till militärbaser på 17 platser i Sverige. Det ger också USA möjlighet att öva, placera ut militär personal och lagra försvarsmateriel i Sverige. De nordiska grannländerna har kommit överens om liknande avtal.

Inget förbud mot kärnvapen

Förespråkarna menar att avtalet ökar säkerheten. Kritikerna menar bland annat att det kan öppna för att kärnvapen placeras i Sverige eftersom det inte finns något uttryckligt förbud mot kärnvapen i landet. Regeringen tycker inte att ett sådant förbud behövs.

– Det står tydligt i avtalet att allt som sker bygger på svenskt samtycke. Det finns inga förväntningar från USA om att genomföra detta. Det framgår också att avtalet bygger på svensk suveränitet, på respekt för svensk lagstiftning och svenskt samtycke, det är ingen som kommer att tvinga oss till detta, säger Pål Jonson.

Regler för amerikansk personal

En annan omständighet som fått kritik är att amerikansk personal i första hand ska lyda under amerikansk lag om de posteras i Sverige, inte under svensk lag.

Hur kan ni garantera att det inte blir straffrihet för personer som är här på uppdrag?

– Det kommer inte att hända, man omfattas av både svensk och amerikansk lagstiftning. Den primära lagstiftningen är den amerikanska men regeringen har också möjlighet att ta tillbaka lagstiftningen i fall av stor vikt, säger Jonson.

Mer än 100 remissinstanser och Lagrådet har fått komma med synpunkter. Enligt regeringen innehåller det färdiga förslaget en del justeringar, men i stort skiljer det sig inte mycket från ursprungsförslaget.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.