Den 1 oktober 2011 ersattes lagen om besöksförbud med en ny lag, lagen om kontaktförbud. Ändringarna innebar bland annat att den som fått ett kontaktförbud utfärdat kan förses med elektronisk fotboja. Tanken var att det skulle bli lättare att övervaka personer som fått kontaktförbud med hjälp av fotbojan, men så har alltså inte skett.

En anledning är att polisens upphandling av elektroniska fotbojor drog ut på tiden. Inte förrän för ett år sedan fanns de på plats. Beslut som fattats av åklagare om fotboja fram tills dess har därför inte kunnat verkställas, och därefter har inga beslut fattats om fotboja.

En annan anledning är att lagen om fotboja endast får användas om någon har fått så kallat utvidgat kontaktförbud och därefter brutit mot det. Johan Pehrson (FP), som medverkar i ett reportage i kvällens Agenda, har förklarat i sin blogg hur systemet fungerar.

Samlar damm

Ryktet säger att fotbojorna ligger och samlar damm på en hylla.

– Det finns 30 fotbojor som är inköpta av Rikspolisstyrelsen, säger Ylva Elers, jurist på Rikspolisstyrelsen, RPS, till Agenda.

Var finns de i dag?

– De finns här centralt på RPS. Vi åker ut till den polismyndighet där det skulle bli aktuellt.

Hur många har fått sådana här fotbojor?

– Än så länge har det inte fattats något beslut av åklagare om fotboja.

Hur känns det då?

– Det är ju inte bra när lagstiftning som är till för att skydda personer inte används.

Förra året utfärdade åklagare 4.231 kontaktförbud. Samma år anmäldes 4.485 överträdelser mot kontaktförbud. Av det kan man dra slutsatsen att vissa individer gjorde ett stort antal överträdelser.

Larm till polisen

Fotbojan innebär att en geografisk spärrzon upprättas runt personen som ska skyddas. Det kan handla om ett kvarter eller en hel stadsdel. Om personen med boja passerar in i zonen går ett larm till polisen.

Det faktum att inte en enda hotande person har fått fotboja har fått både Centerpartiet och Folkpartiet att kräva mindre stränga krav för fotboja vid kontaktförbud.

– Vi tror att fotboja borde kunna användas mycket tidigare för att både skydda den hotade -inte minst kvinnor – men också för att hjälpa den personen som har uppenbara problem att hålla sig borta från andra människor, säger Johan Pehrson (FP).

”Rättssäkerheten hotas”

Men Anne Ramberg, generalsekreterare i Sveriges advokatsamfund, håller dock inte med om att det bör bli lättare att besluta att någon ska bära fotboja i förebyggande syfte. Och hon vänder sig mot att göra det lättare för åklagare att ta till fotboja vid kontaktförbud.

– Spontant låter det alldeles otillständigt, målet helgar inte medlen på det sättet. Hur allvarligt det än är för en enskild person att bli förföljd och trakasserad, så kan det inte legitimera att man kastar alla rättssäkerhetskrav överbord, säger hon.

Advokatsamfundet anser att redan med dagens stränga krav för fotboja hotas rättssäkerheten.

–  Det är klart att man kan rädda många liv om hela svenska folket skulle utsättas för övervakning eller om vi skulle ha poliser i varje rum. Det är frågan om var balansen ska dras. Och det är en jättesvår fråga, säger Anne Ramberg.

”Vi måste välja”

Medan Johan Pehrson säger:

– Här står det mellan den hotade personens integritet och integriteten hos den person som har svårt att låta bli att kontakta en annan människa. Vi måste välja i lagstiftningen och jag tycker vi alltför ofta valt den personen som hotar och inte kan låta bli att ta kontakt.

Reportage i Agenda söndagen den 18 maj kl 21.15 i SVT2. I studion justitieminister Beatrice Ask. Se programmet här.