”Preems styrelse har fattat beslutet helt kommersiella grunder” sa Preems nya VD Magnus Heimburg och antydde därmed att det inte är miljöopinionen som pressat företaget att dra tillbaka sin ansökan få släppa ut en miljoner ton koldioxid mer. Coronapandemin har lett till att efterfrågan på flygbränsle och bensin har sjunkit drastiskt. I juli var en tredjedel av flygplansflottan i världen uppe och flög jämfört med en normal juli månad.
”Peak oil” har fått en ny innebörd
Men efterfrågan på fossilbränslen sjunker inte enbart på grund av coronakrisen. Alltfler pratar nu om att uttrycket ”Peak Oil” fått en ny innebörd. Förr betydde det att tillgången på olja snart skulle ta slut. Idag har det kommit att betyda att efterfrågan på olja sjunker.
Enligt Parisavtalet ska både olja och kol helt ha fasats ut 2050. Brittiska BPs (British Petroleum) nya VD Bernard Looney sa nyligen att oljekonsumtionen aldrig kommer nå de nivåer som innan coronapandemin och att” Peak Oil” är förbi. BP står nu för ” Beyond Petroleum” och ska fasa ut 40 procent av all olja på tio år. När de kom med det tillkännagivandet så steg deras aktie med åtta procent. Tunga aktörer som JP Morgan varnade i början av året att klimatkrisen innebär en katastrof för mänskligheten och sa att de inte längre tänker investera i oljeprospektering i Arktis . Alltfler banker lånar bara ut pengar till fossilfria satsningar. Men oljejättar som Exxon och Chevron gör en annan bedömning och tror på årtionden av tillväxt av oljan.
Vätgas pekas ut som ersättare
I västra Europa går kolkraften mot sin kollaps. Priset på koldioxid har tredubblats under EU:s system för handel med utsläppsrätter. Det får energibolagen i Frankrike, Spanien, Grekland , Portugal och Storbritannien att avveckla sina kolkraftverk redan innan slutdatum.
Den stora frågan är vad som ska ersätta oljan och kolet, som trots den snabba tillväxten av grön energi fortfarande står för 60 procent av världens samlade energiproduktion (källa IEA).
EU-kommissionen lanserade i somras en vätgasstrategi och pekade ut vätgas som ersättare till oljan, en energibärare som ska hjälpa EU nå målet att minska utsläppen med 55 procent redan till 2030. Fördelarna med vätgas är att den går att spara och därmed kan bli ett slags mellanlager för förnybar energi från sol och vind.
För transportsektorn är vätgasen ett alternativ till de tunga och miljöbelastande batterierna och i bland annat flygindustrin pågår just nu tester med att flyga på vätgas. Vanlig vätgas görs med naturgas och har stora utsläpp. Den gröna vätgasen däremot tillverkas med hjälp av elektrolys, då spjälkas vatten till syre och vätgas med hjälp av el.
En kommersiell möjlighet
Det är först nu, när priset på förnybar el sjunkit, som grön vätgas börjar bli en kommersiell möjlighet. Portugal, Nederländerna och Italien hör till länder som nu är i startgroparna med storskaliga vätgasprojekt. Ledande är Japan med världens största kommersiella vätgasanläggning och en nationell strategi för att bygga energisystem drivna av vätgas. Metoden är fortfarande dyr och för Lysekil gäller att lösa tillförseln av grön el för att Preem ska kunna bygga en grön vätgasanläggning, något som Preem behöver nu när de ska satsa på biobränslen. Och därmed kan Preem gå från klimatbov till klimathjälte. Det företag som vill bli först med vätgas i Sverige, och därmed hjälpa regeringen Löfven med målet att bli världens första fossilfria välfärdsstat, kan räkna med generösa bidrag och gröna krediter.