– Det här är avgörande för jämlikheten i skolsystemet. Alla barn i förskolan ska få en bra start in i skolsystemet. OECD har visat att när elever går i årskurs nio kan man se resultat av vad de gjorde i förskolan, många år senare, säger han till SVT efter presskonferensen.

Gustav Fridolin framhöll på presskonferensen att svensk förskola är bra på många sätt men att den nuvarande läroplanen är 20 år gammal och behöver revideras på vissa områden.

Den nya läroplanen är tänkt att träda i kraft hösten 2019, men regeringen ska ta beslut om den redan före valet i höst.

”Krävs mycket läsande för att lära”

– Läsningen är för många barn den första riktiga lär-ansträngningen. Det krävs mycket läsande för att kunna lära sig av innehållet i en text. Det pratas om att det krävs 5 000 timmars läsning. Barn som tidigt sett vuxna läsa gör den ansträngningen i mycket större utsträckning än de som inte har haft läsning omkring sig, framhöll Gustav Fridolin.

Den andra punkten som han lyfte fram gällde hållbar utveckling, som enligt Fridolin kan innebära exempelvis att barnen ska vistas i och upptäcka naturmiljöer.

Hur förändras förskolan av den här läroplanen?

– Vi stärker delar som finns på vissa förskolor men inte på alla. Det handlar om att förstå varför det är roligt att knäcka läskoden. Att komma ut i naturen, känna rörelseglädje. Det finns också ett starkare jämställdhetsuppdrag än i den gamla läroplanen, säger Gustav Fridolin till SVT.

Andra delar i den nya läroplanen handlar om barns rätt till kroppslig och personlig integritet och barnskötarnas roll och ansvar i förskolan och förskollärarnas ansvar för att planera och leda undervisningen.