De falska kontrolluppgifterna används som en ingång i samhället för den som behöver en vit inkomst på pappret. Det handlar om påhittade inkomstuppgifter från företag som personen påstås har arbetat för. De kan till exempel användas för att söka sjuk- och föräldrapenning, ta lån eller teckna hyreskontrakt. Man kan till och med få tillbaka på skatten – trots att man inte betalat in en krona.

– Till Skatteverket kommer 80 miljoner kontrolluppgifter varje år och de allra flesta är korrekta. Men vi har upptäckt en ökad mängd av falska kontrolluppgifter och vi anser att det är mycket allvarligt för det ger just den här ingången till samhället och orsakar stor samhällsskada, säger Pia Bergman, samordnare för Skatteverkets nationella insats mot organiserad brottslighet.

Små risker för företagen

Bland dem som underkänts av Skatteverket finns grovt kriminella, som kan ha ett extra intresse av visa upp en schysst fasad. Även företagen, som ofta drivs i konkurs, kan i vissa fall tjäna på att ha personer falskt anställda med olika upplägg. Till exempel för att dölja svart arbetskraft eller för att lura till sig lönegarantier.

– Just som det är i dag är risken väldigt liten för företagen. Det finns inga förseningsavgifter eller egentliga sanktioner som vi från Skatteverket kan göra. Den sanktion som finns är att vi kan anmäla till Åklagarmyndigheten, men för tillfället är brottet ett osant intygande och straffvärdet är inte så högt, säger Pia Bergman, nationell samordnare Skatteverket.

100 kontrolluppgifter underkända i år

I Skatteverkets insats mot organiserad brottslighet har man de senaste åren har man upptäckt cirka 100 bolag som utfärdat falska kontrolluppgifter.

Hittills i år har Skatteverket inom insatsen underkänt drygt 100 personers kontrolluppgifter och nu dubblar myndigheten de resurser som läggs på att bekämpa det här fusket.

– Med det så hoppas vi kunna sätta, om inte P, så åtminstone ett ordentligt hinder i vägen för de som försöker utnyttja systemet på det här sättet, säger Pia Bergman, Skatteverket.