Efter de senaste veckornas händelser i Ukraina har det svenska försvaret hamnat i fokus i den politiska debatten. Nyligen sade till exempel finansminister Anders Borg i en intervju i SVT:s Rakt på att försvaret behöver stora ekonomiska tillskott de närmaste åren.
Svenska folket tycks dock inte ha ändrat åsikt om försvaret i någon högre grad på grund av Rysslands agerande mot Ukraina. I en Sifo-undersökning som gjordes för SVT i januari 2013 var det också fyra av tio som ville stärka försvaret.
Andelen tveksamma har minskat
Den undersökningen gjordes kort efter att Sveriges ÖB Sverker Göranson gjort ett uttalande om att Sverige bara kan försvara sig i en vecka.
Toivo Sjörén, chef för opinionsundersökningar på Sifo, säger att det framför allt är andelen tveksamma som har minskat – i januari 2013 var 20 procent osäkra på om försvaret borde förstärkas, medan 16 procent var tveksamma i mars 2014 till om försvaret borde få ökade anslag.
”Fler har en åsikt i dag”
– Det visar att något fler har en åsikt i dag. Det finns ju en liten, men inte avgörande skillnad i hur frågan ställdes. Då handlade frågan om försvaret borde förstärkas, nu om det borde få ökade anslag. Det går ändå att jämföra svaren, säger Toivo Sjörén.
Att det inte skiljer mer i opinionen nu mot för drygt ett år sedan menar han kan bero på att försvaret inte har varit en fråga som många engagerat sig i.
– Vi gjorde en undersökning i somras som visade att försvaret låg ganska långt ner på listan över viktiga frågor för väljarna. Men att fyra av tio ändå vill ge försvaret ökade anslag visar trots allt att det finns ett intresse, annars skulle fler svara att ”det är bra som det är”. Och det är ju ingen större andel som tycker att anslagen ska minska, säger han.
”Färre har kontakt med försvaret”
Toivo Sjörén tror samtidigt att kunskapen om försvaret kan ha minskat bland befolkningen.
– Sedan värnplikten försvann är det inte lika många som har kontakt med försvaret, säger han.
Inslag och debatt om Sveriges försvar i Agenda söndag 23 mars. I studion Cecilia Widegren (M) och Peter Hultqvist (S) från Försvarsberedningen.Se programmet här.
41 procent för ökade anslag
Agendas undersökning om anslagen till försvaret gjordes under perioden 17–20 mars. 1.000 personer intervjuades.
Den första frågan var: ”Tycker du att anslaget till försvaret ska öka, vara som det är eller minska?”
41 procent tycker att det ska öka, 34 procent att det ska vara som det är, 9 procent att det ska minska och 16 procent är tveksamma eller vet inte.
Fler män än kvinnor vill öka anslag
Bland män ville 46 procent att anslaget ska öka, 32 procent att det ska vara som det är och 11 procent att det ska minska. 11 procent är tveksamma eller vet inte.
Bland kvinnor svarade 36 procent att de vill att anslaget ska öka, 37 procent att det ska vara som det är och 7 procent att det ska minska. 20 procent är tveksamma eller vet inte.
Mest stöd bland äldre för ökning
Mest stöd för ökade anslag till försvaret finns i åldersgruppen över 65 år, där 58 procent vill att anslaget ska öka. Bland män över 65 år är andelen 61 procent och bland kvinnor över 65 är den 55 procent.
Lägst stöd för ökade anslag finns i åldersgruppen 30-49 år, där 34 procent tycker att anslaget ska öka. Bland män 30-49 år är andelen 36 procent och bland kvinnor i samma åldersgrupp 32 procent.
I åldersgruppen 15-29 år är det stor skillnad i uppfattning mellan kvinnor och män. Bland män i åldrarna 15-29 år tycker 49 procent att anslaget till försvaret ska öka, medan endast 21 procent av kvinnorna i samma åldergrupp tycker det.
Lika många för och emot värnplikt
Sifo ställde även frågan: ”Tycker du att Sverige ska återinföra allmän värnplikt eller tycker du inte det?”
Där visade svaren att svenskarna är kluvna – 47 procent vill införa allmän värnplikt och 47 procent vill det inte, medan 6 procent är tveksamma.
Källa: Sifo/Agenda