Cementa kan få 200 miljoner kronor i stöd, kemiföretaget Borealis i Stenungsund kan få 400 miljoner och stålföretaget SSAB nära en halv miljard kronor.
SVT Nyheters granskning visar samtidigt att dessa företag prissäkrat sig med långa bundna elavtal. Alltså kan de få ersättning för kostnader de i praktiken aldrig har haft.
Baseras på historisk förbrukning
Modellen som regeringen och Svenska kraftnät presenterat betyder att alla elkunder i södra Sverige får ett engångsbelopp baserat på historisk förbrukning från oktober 2021 till september 2022.
Det man får i elstöd är inte kopplat till vad man faktiskt har betalat. I elområde 3 får kunderna 50 öre per kilowattimme i stöd medan de i elområde 4 får 79 öre. I Norrland får däremot varken hushåll eller företag stöd, eftersom elen där aldrig varit dyrare än de 75 öre som satts som referenspris för stödet.
Kemiföretaget Borealis förbrukar 800 gigawattimmar om året. SSAB använde 950 gigawattimmar el i anläggningarna i elområde 3 – Borlänge och Oxelösund – det senaste året. Men dessa företag har alltså till skillnad från många hushåll lyckats undvika de höga elpriserna tack vare bundna elavtal.
– Vi har en strategi att prissäkra våra elkostnader eftersom vi inte vill ligga med stora risker vid stora prisvariationer, säger Mia Widell, kommunikationsansvarig på SSAB.
Hemlighåller sina elutgifter
Storföretag har ofta flera olika elavtal med olika löptider. Beroende på tajming kan delar av elen bli dyrare vid prisökningar. Det betyder att mycket få storföretag som säkrar sina elavtal har betalat elpriser över 75 öre per kilowattimme det senaste året, vilket energimarknadsanalytikern Samuel Ciszuk på ELS analysis bekräftar för SVT Nyheter.
För företag som bundit elen i långa avtal före 2021 är priser på 30-50 öre per kilowattimme vanliga.
– Många som har bundit sina avtal under perioden 2015-2021 har haft sådana priser. Men även om bara en del av elen har blivit dyr kan det slå hårt mot företag med pressade marginaler, säger Ciszuk.
Inget av företagen vill berätta vad de faktiskt har betalat för sin el och därmed hur mycket de kan tjäna på elstödet, delvis eftersom modellen ännu inte har godkänts av Energimarknadsinspektionen.
Fakta: Beräknade stödnivåer för företag med stor elförbrukning i elområde 3 och 4
Volvo AB: cirka 100 miljoner. **
Cementa: cirka 200 miljoner. *
Borealis: 400 miljoner. *
SSAB: 475 miljoner. *
* Beloppen framräknade från företagens uppgivna årsförbrukning av el.
** Uppskattat belopp utifrån tidigare elförbrukning.
Fakta: Elstödet
Stödet bygger på förbrukad mängd el och nivån sätts som skillnaden mellan ett uppsatt referenspris på 75 öre/KWh och de faktiska genomsnittliga månadspriserna i varje elområde under perioden oktober 2021-september 2022.
Elkunder i norr har betalat – 45-50 öre/kWh – inget stöd.
Elkunder elområde 3 har betalat i genomsnitt 124 öre/Kwh – 50 öre /kwh i stöd.
Elkunder i elområde 4 har betalat 154 öre/kWh – 79 öre /kWh i stöd.
Stödmodellen bygger på att det är i söder man i praktiken har betalat höga elpriser och det är framför allt dessa kunder i söder som betalat de så kallade “flaskhalsavgifterna”. Det är dessa avgifter som betalts in till Svenska kraftnät som finansierar högkostnadsskyddet – inte statsbudgeten.
