Bild på Hybrit.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Kommer påverka resten av Sverige som antagligen kommer att få dyrare och mer instabil el” – Hör kritiken mot satsningar på grönt stål. Foto: SVT

Grönt stål – en riskfylld mångmiljardsatsning

Uppdaterad
Publicerad

Satsningarna på grönt stål, alltså fossilfritt stål i Norrland, riskerar att bli en mångmiljardflopp. Det är slutsatsen i en forskningsrapport som är finansierad av det privata näringslivet. I värsta fall kan den tekniska lösning de svenska producenterna satsar på snart vara daterad.  

– Då kommer det här bli en helt misslyckad investering och en enorm kapitalförstöring, säger Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi.

Globalt pågår nu en utveckling av andra metoder än den som de svenska satsningarna bygger på för att framställa det fossilfria stålet. Olika tekniker, som om de blir verklighet helt skulle slå undan benen för de dyra svenska satsningarna. 

– Om det är någon annan teknik i världen som visar sig vara den bästa då kommer det här bli en helt misslyckad investering och en enorm kapitalförstöring säger Magnus Henrekson professor i nationalekonomi på IFN och projektledare för granskningen. 

Det handlar om statliga gruvbolaget LKAB, och det av LKAB delägda stålbolaget SSAB:s gemensamma satsning på fossilfritt stål. Dessutom finns den privata uppstickaren H2 Green Steel (H2GS).  

Det som gör att hela samhället utanför malm- och stålbranscherna kommer att påverkas är en kombination av det enorma finansierings- och energibehov som behövs för att få till en grön stålindustri. 

Oklart var pengarna ska komma ifrån

Enbart LKAB planerar att investera 150 till 400 miljarder kronor under de kommande 15 till 20 åren. Var pengarna ska komma ifrån menar rapporten är oredovisat.

– När pengar är för billiga eller garanterade då tenderar man att bli mindre nogräknade med de investeringar man gör och ta större risker, menar Magnus Henrekson  

Det handlar också om stora mängder med energi som går åt till produktionen. Enbart LKAB kommer behöva 70TWh el per år (att jämföra med Ringhals kärnkraftverk som tillverkar 17 TWh om året).

– Det handlar om en elanvändning som motsvara mer än hälften av den el Sverige använder idag, säger Magnus Henrekson  

– Det kommer inte bara att påverka resten av Sverige som antagligen kommer att få dyrare och mer instabil el. Det kommer att slå ut en del existerande verksamhet i norra Sverige.

den nya forskningsrapporten

”Samhällsekonomiska effekter av att producera fossilfritt stål i norra Sverige” finansieras via ett ramanslag från Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse till Institutet för Näringslivsforskning, genom bidrag från Stiftelsen tekn. doktor Ernst Wehtjes fond och Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse för allmännyttiga ändamål samt en bred krets av privatpersoner såsom Rune Andersson, Mats Arnhög, Lars Backsell, Carl Bennet, Christer Gardell, Anders Lindström, Sven Salén och ytterligare fem entreprenörer och företagsledare som vill vara anonyma.   

Det här är den första rapporten av tre. Dessutom tillkommer sju bakgrundsrapporter Projektledare är Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi, IFN. Denna första rapport är skriven av ekonomie doktor David Sundén. 

Sverige är en liten aktör på järn- och stålmarknaden. Landet Sverige stod globalt för 1,2 procent av järnmalmsproduktionen och marknadsandelen för stålproduktionen låg på 0,2 procent år 2021, enligt rapporten. 

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.