Viruset sprids genom nära kontakt mellan människor och genom droppsmitta, det vill säga hostningar, nysningar, utandning eller tal. I vissa fall sprids virus även som aerosol – droppar så små att de följer med luftströmmarna något längre än när någon hostar eller nyser. Covid-19 räknas inte som en luftburen smitta, enligt Folkhälsomyndigheten.

Kunskap från tidigare virusutbrott talar för att smittan inte överförs via paket, post, sedan eller mynt. Det är dock inte helt klarlagt hur länge viruset överlever utanför kroppen och studier pågår ännu för vilken betydelse det har för spridningen av covid-19. En forskningsrapport från Tyskland visar att olika typer av andra coronavirus kan överleva upp till fem dagar på bland annat metall. Rent teoretiskt skulle exempelvis lastbilstransporter inom Europa kunna föra smittan med sig. Det är, enligt Folkhälsomyndigheten, inte heller troligt att covid-19 sprids via bassängvatten eller annat badvatten. Är man orolig fungerar vanliga desinfektionsmedel för att undvika smittspridning.

Det finns i dag inget som tyder på att man blir sjuk om man äter eller dricker något som det finns coronavirus på. Enligt Livsmedelsverket har det inte rapporterats om att några fall där personer smittats av viruset genom att äta mat.

De vanligaste symptomen är framförallt feber och hosta. Men även andningspåverkan, snuva, halsont, huvudvärk, illamående, muskel- och ledvärk är vanliga symptom. Ett annat för sjukdomen typiskt symptom är nedsatt smak – och luktförmåga. Läs mer om detta här.

Inkubationstiden för coronavirus är 2 till 14 dagar. Det finns rapporter om att personer utan symtom har smittat andra personer. Men det finns få studier som beskriver hur smittsam man är, och om detta utgör en betydande del av smittspridningen i samhället. Utifrån den erfarenhet som finns just nu, av covid-19 och andra liknande sjukdomar, är bedömningen att smittspridningen från personer utan symptom står för en mycket begränsad andel.

Detta betyder att det är viktigt att begränsa smittspridningen från de med symptom för att smittspridningen i samhället ska gå långsammare.

Det är inte klarlagt hur barn bidrar till smittspridningen, även om man vet att barn tenderar att bli mindre sjuka av viruset.

En tysk-engelsk studie pekar på att barn kan bära på lika mycket virus som vuxna, vilket skulle kunna innebära att de är lika smittsamma. Därför är det viktigt att även barn undviker att träffa äldre eller personer i riskgrupper. Enligt Folkhälsomyndigheten sker smittspridning mellan barn i mycket begränsad omfattning.

• Undvika att röra vid ansiktet eller ögonen.
• Undvika nära kontakt med sjuka människor.
• Tvätta händerna ofta med tvål och vatten, särskilt i efter att du har varit utomhus. Har man inte tillgång till det kan även handsprit vara ett alternativ.
• Hosta och nys i armvecket eller i en näsduk.
• Stanna hemma när du är sjuk.

Forskningsunderlaget kring munskyddets påverkan på smittspridning är svagt, menar Folkhälsomyndigheten och rekommenderade till en början därför inte en bred användning av munskydd. Världshälsoorganisationen, WHO rekommendation är att munskydd bör användas i folkmassor – till exempel i kollektivtrafiken – och på andra platser där det är svårt att hålla avstånd. Personer över 60 år, samt de med bakomliggande sjukdomar, bör ha munskydd där det är svårt att hålla avstånd till varandra, rekommenderar WHO.

Folkhälsomyndighetens bedömning är att munskydd inte behövs i vanliga situationer ute i samhället, utan att det är bättre att hålla avstånd till andra människor och att vara noga med att tvätta händerna. Dock finns vissa situationer där munskydd kan vara av värde trots att kunskapsläget om dess effekt är osäkert. Exempel på sådana situationer är bland annat hos optikern eller vid trängsel i kollektivtrafiken.

Från och med den 7 januari 2021 gäller en ny vägledning från Folkhälsomyndigheten. Då rekommenderas alla födda 2004 och senare som reser med kollektivtrafik att, där det inte går att hålla avstånd genom att boka plats, bära munskydd under följande tider på vardagar: 7-9 samt 16-18. Fortfarande är huvudrekommendationen att hålla avstånd då det bedöms vara mer effektivt än att bära munskydd.

Alla med symptom uppmanas att begränsa sociala kontakter där smitta riskerar att överföras. Det gäller både i arbetslivet och i privatlivet och kan bidra till att minska spridningens omfattning.

Känner du dig sjuk med symptom som snuva, hosta eller feber ska du alltså undvika att träffa andra människor. Det gäller även om du bara känner dig lite sjuk.

Ta kontakt med vården om symptomen blir så pass svåra att du inte klarar egenvård, till exempel om du plötsligt blir mycket sämre eller får andningsbesvär även vid vila, helst via telefon genom exempelvis 1177. Undvik att uppsöka en akutmottagning om möjligt, då fler människor riskerar att utsättas för smittan.

Nu finns också ett självskattningstest framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Region Stockholm, för att få hjälp i bedömningen när det är dags att söka vård. Här finns testet.

Den som har allmänna frågor kan använda det nationella informationsnumret 113 13.

Nödnumret 112 ska endast användas i en nödsituation som kräver omedelbar hjälp.

En genomgång av studier visar att hög ålder är den främsta riskfaktorn när det gäller fall av covid-19 som blivit allvarligt sjuka eller haft en dödlig utgång.

Folkhälsomyndigheten har tidigare rekommenderat personer över 70 år att begränsa den fysiska kontakten med andra människor. Det har främst handlat om att undvika folksamlingar i offentliga lokaler och att inte åka kollektivt. Den 22 oktober uppdaterades råden och äldre över 70 år omfattas nu av de allmänna råd som gäller alla andra.

Stanna hemma när du är sjuk, håll distans och tvätta händerna ofta är några av de viktigaste uppmaningarna att följa just nu. Stanna hemma minst 48 timmar efter att du haft senaste symptom. Landets äldreboenden har tidigare haft ett nationellt besöksförbud. Från och med den 14 december får Folkhälsomyndigheten besluta om lokala besöksförbud på äldreboenden i landet där det bedöms nödvändigt för att förhindra smittspridning. De tillfälliga förbuden gäller i tre veckor.

Maxgränsen på 50 personer som får samlas vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar sänks till åtta personer från och med den 24 november. Förbudet ska gälla i fyra veckor framåt och kommer att ligga kvar över jul och nyår. Undantaget för 300 personer i sittande publik gäller dock fortfarande, men kan komma att ändras. Läs om samtliga restriktioner som Sverige har än så länge här.

En allmän sammankomst är en tillställning som alla får gå på och som kräver tillstånd från polisen. Hit räknas exempelvis teaterföreställningar, föreläsningar, idrottstävlingar, julmarknader och demonstrationer. Hit räknas inte privata fester eller träningspass på ett gym.

För serveringar och restauranger gäller max fyra sittande gäster per bord från och med den 24 december.

Behandlingen som ges vid de svårare fallen går ut på att stödja funktionen hos lungor och andra påverkade organ.

Kortisonläkemedlet dextametason, som används mot allergi och inflammationer, verkar också minska dödligheten bland de som blir svårast sjuka av coronaviruset. Flera sjukhus i Sverige använder sig av läkemedlet i coronavården.

Det antivirala läkemedlet remdesivir har godkänts för användning mot covid-19, efter att studier visat att läkemedlet kan påskynda tillfrisknandet. Det togs ursprungligen fram för att behandla ebola.

Svårt sjuka covid 19-patienter behandlas med blodförtunnande läkemedel för att undvika att blodproppar bildas.

En annan metod som undersöks är att använda blodplasma från tillfrisknade patienter.

Här kan du följa SVT Nyheters egen grafik över intensivvården av covid-19-patienter. Siffrorna bygger på statistik från Svenska intensivvårdsregistret.

Detta är något som ännu inte är helt klarlagt. På en presskonferens den 3 mars uppgav Världshälsoorganisationen WHO att dödligheten låg på cirka 3,4 procent. Nyare studier visar dock på lägre siffror än så.

Enligt en uppskattning från Folkhälsomyndigheten är dödligheten i Stockholms län 0,1 procent för personer under 69 år, och 4,3 procent för personer över 70 år.

Nya sjukdomar brukar ha en omfattande underrapportering av antalet fall som insjuknat, och därför kan dödligheten visa sig lägre än de första beräkningarna.

En högre siffra kan också handla om att antalet smittade inte är jämt fördelat i olika åldersgrupper – om väldigt många äldre personer har fått viruset så blir dödsandelen högre än om samtliga blivit sjuka.

Det finns vissa uttalade riskgrupper som löper större risk att bli allvarligt sjuka om de infekteras. Däremot har man även haft fall där unga och friska personer också drabbas hårt. Exakt varför det är så vet man ännu inte. Det finns teorier om att mängden viruspartiklar man utsätts för kan spela in – vilket skulle kunna förklara varför exempelvis sjukvårdspersonal blivit allvarligt sjuk.

De definierade riskgrupperna är personer som är 70 år och äldre, särskilt om de dessutom lider av ett eller flera av dessa tillstånd: högt blodtryck, hjärt- kärlsjukdom, lungsjukdom (ej astma), fetma eller diabetes.

Personer som är yngre än 70 år kan också ha ökad risk att bli allvarligt sjuka om de har någon av de sjukdomar som nämns ovan. Men att enbart ha högt blodtryck som ligger bra med medicinering innebär troligen ingen ökad risk och samma sak gäller välreglerad diabetes utan komplikationer, enligt Folkhälsomyndigheten.

Det är också möjligt att personer med sjukdom eller medicinsk behandling som påverkar immunförsvaret kan ha ökad risk för att bli allvarligt sjuk, t ex vid viss behandling för cancersjukdom.

Coronavirusets påverkan vid en graviditet är ännu inte helt känd. Folkhälsomyndigheten rekommenderar att gravida vidtar samma försiktighetsåtgärder som med andra smittsamma sjukdomar.

Statistik över bekräftat antal smittade och avlidna i olika länder går att finna hos SVT:s egen grafikspecial, amerikanska Johns Hopkinsuniversitetet samt hos Europeiska smittskyddsmyndigheten (ECDC). Siffrorna uppdateras en gång per dygn.

Att det inte presenteras någon statistik hos Folkhälsomyndigheten över antalet tillfrisknande handlar inte om att ingen tillfrisknar, utan för att den uppföljningen inte görs. Då man i Sverige inte kunnat se några kroniska fall av sjukdomen utgår man alltså ifrån att de som inte avlider blir friska.

Orsaken till att fallen inte följs upp är huvudsakligen för att det tar upp resurser på en redan belastad sjukvård, och för att man prioriterar att testa odiagnostiserade människor med symptom.

WHO har som kriterium att det krävs två negativa tester med 24 timmars mellanrum för att en person ska vara friskförklarad från covid-19. Detta test genomfördes på några av de tidiga fallen och registrerades vilket förmodligen är orsaken till att det cirkulerar siffror på friskförklarade i Sverige. Dessa ger dock inte en fullständig bild över hur många som faktiskt blivit friska.

Från och med den 8 oktober hävs avrådan från icke nödvändiga resor till Malta och Slovenien.

UD har tidigare hävt avrådan från icke nödvändiga resor till: Andorra, Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Island, Italien, Kroatien, Liechtenstein, Luxemburg, Monaco, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, San Marino, Schweiz, Slovakien, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland, Ungern, Vatikanstaten och Österrike.

För övriga länder inom EU, EES och Schengenområdet förlängs avrådan från icke nödvändiga resor till och med den 31 januari 2021.

UD har tidigare fattat beslut om avrådan från icke nödvändiga resor till övriga länder utanför EU, EES samt Schengenområdet till och med den 31 januari 2021.

När det gäller Estland, Irland, Lettland har avrådan från icke nödvändiga resor förlängts till och med den 2 december 2020.

På grund av snabb spridning av en muterad och mer smittsam virusstam i Storbritannien införde Sverige den 21 december flygförbud från Storbritannien. Det förbudet ersattes vid årsskiftet av krav på negativt testsvar på covidsmitta för att få komma in i Sverige från Storbritannien.

Testet ska ha genomförts högst 72 timmar innan ankomst till Sverige och kravet gäller inte svenska medborgare.

När en ny smitta som coronaviruset sprider sig i befolkningen är det viktigt att dra ut på förloppet så att alla inte blir sjuka samtidigt då detta orsakar hög belastning på vården. Det är på grund av detta som åtgärder vidtas för att begränsa smittspridningen – exempelvis att alla som kan jobba hemifrån uppmanas att göra det och att alla med minsta symptom också undviker att träffa andra människor. Hör forskaren Emma Frans förklara mer här eller i klippet nedan.

Från att huvudsakligen främst ha testat vissa patienter, vårdpersonal och anställda inom vissa andra samhällsviktiga yrken lämnade regeringen besked den 4 juni att alla med symptom ska testas för covid-19.

Testen kommer erbjudas utan kostnad men det kommer fortfarande att ske en medicinsk bedömning i varje fall. 

Hittills har Pfizers/biontechs vaccin mot covid-19 godkänts för användning i Sverige. I Sverige görs vaccineringen i turordning beroende på riskgrupp och den första gruppen började vaccineras den 27 december.

Sverige har i ett EU-gemensamt samarbete tecknat avtal med flera läkemedelstillverkare för att säkra vaccin den dag de är godkända. Sveriges vaccinsamordnare Richard Bergström uppskattar att alla svenskar som önskar ska kunna vara vaccinerade innan midsommar.

Forskarna är inte säkra, men världshälsoorganisationen WHO har tidigare sagt att man kan vara immun under en kortare tid. Folkhälsomyndigheten skriver att bedömningen utifrån tidigare erfarenheter är att immuniteten varar så länge att man inte kommer att smittas fler gånger under en och samma säsong.

Ett litet antal djur har testats positiva för covid-19 men bedömningen är att de inte har kunnat föra smittan vidare. I Danmark har det dock konstaterats att minkar överfört en muterad variant av coronaviruset till människor. I nuläget finns inte heller någon information som talar för att covid-19 skulle kunna spridas av myggor. Läs mer här.

Källor: Folkhälsomyndigheten, Vårdguiden 1177, Det kinesiska smittskyddsinsitutet