Den så kallade Nytorgsmannen, som blev villkorligt frigiven i mars och övervakad med en elektronisk fotboja, har enligt uppgifter gripits misstänkt för en våldtäkt.

Mannen, som är dömd för en rad våldtäkter och sexualbrott, ansågs av Kriminalvården löpa hög risk för återfall inom sexualbrott.

Gunnar Strömmer säger han inte kommenterar enskilda fall, men att uppgifterna om Nytorgsmannen aktualiserar brister i lagstiftningen.

– Brottslingar som till exempel är dömda för väldigt grova sexualbrott ska naturligtvis inte få villkorlig frigivning om de är återfallsbenägna, säger han.

Kriminalvården: Höga krav för att stoppa

De flesta personer som döms till fängelse, avtjänar två tredjedelar av sitt straff innan de blir villkorligt frigivna, så var även fallet för Nytorgsmannen.

Kriminalvården har mandat att skjuta upp en villkorligt frigivning. Christina Thingwall, frivårdsexpert inom Kriminalvården, har tidigare sagt till SVT att kraven om att stoppa en villkorlig frigivningen är högt ställda.

– Det är väldigt många som har reagerat på att man villkorligt friger personer, trots att det finns en hög återfallsrisk. Men inte ens där kan man säga att lagstiftningen medger att man kan skjuta upp den, säger hon.

Strömmer (M): ”Behov att ändra reglerna”

Ett av kraven handlar om allvarlig misskötsel i fängelset. Nytorgsmannen tilldelades varningar för bland annat hot och våld mot personal, men Kriminalvården bedömde inte att det var tillräckliga skäl för att stoppa den villkorliga frigivningen.

Det pågår en statlig utredning som syftar till att införa en huvudregel om att inte bevilja villkorlig frigivning. Regeringen ser även över möjligheten att införa livstids fängelse för grova sexualbrott.

– När det gäller prövningen av vem som ska bli villkorligt frigiven och inte, är det naturligt en process som ska vara rättssäker. Men där ser vi att det finns behov att ändra reglerna, säger Gunnar Strömmer.