Ett godkänt teoretiskt kunskapsprov på svenska krävs för att få svensk läkarlegitimation. Något Safwan Al Abdullah valt att inte göra, utan har istället ansökt om provtjänstgöring – och fått avslag.

– Senast jag arbetade som läkare var för tre år sedan. Det är naturligtvis hemskt när man är van vid en sorts liv och sen mista det under lång tid och gå helt utan jobb, säger Safwan Al Abdullah.

Var femte klarade provet

Under 2017 klarade drygt 22 procent det teoretiska kunskapsprovet, enligt Socialstyrelsen. Eftersom provet innehåller delar från hela läkarutbildningen, delar som många inte använt efter avslutade studier har det kritiserats av vissa för att vara för svårt.

Men Socialstyrelsen menar att kunskapsprov är att föredra före att utgå från utbildningsintyg och dokumentation från länder där detta kan vara svårt att uppvisa, exempelvis Syrien. Och Erik Magnusson, tf enhetschef för Enheten för Behörighet 1 hos Socialstyrelsen säger att det inte är enkelt att säga att provet är svårt – eller lätt.

– Provet utgår inte från att ett specifikt antal ska klara respektive inte klara. Utifrån patientsäkerhetsförordningen bygger provet istället på den svenska utbildningen. Om den svenska utbildningen skiljer sig mycket från den utbildning som den sökande genomgått blir såklart provet svårt, säger han och fortsätter:

– Men då har man kanske inte de kunskaper som motsvarar den svenska utbildningen och då kanske inte heller den här vägen till legitimation är framkomlig i det enskilda fallet.

Han säger att alternativet till kunskapsprov är att ansöka om plats på någon av de kompletterande utbildningar som olika universitet ansvarar för eller att söka in på den svenska läkarutbildningen.

Artikeln har uppdaterats med Socialstyrelsens kommentar, och information som förtydligar att Safwan Al Abdullah själv har avstått från att genomföra provet.