Han är advokat och utsedd att inrätta en särskild tribunal för det så kallade aggressionsbrottet. Det är något annat än krigsbrott, folkmord och brott mot mänskligheten.

Tribunalen ska kunna pröva den ryska statsledningen för att folkrättsstridigt ha invaderat ett grannland.

Utredningen riktar in sig mot ett lands politiska och militära ledning. Anton Korynevytj drar paralleller till andra världskriget.

– Man kunde se i den militära Nürnberg-rättegången att både de högsta civila och politiska ledarna åtalades för brott mot freden.

Så Putin, Rysslands försvarsminister och överbefälhavare är några  av de huvudmisstänka?

– Exakt. Men när vi talar om att inrätta en internationell tribunal för ledarna, så innebär det inte att vi drar enskilda som är ansvariga för specifika brott som Butja, Irpin, Borodjanka, Izium inför domstol. Det finns redan domstolar för brott på den nivån.

Sverige har inflytande

SVT Nyheter möter Anton Korynevytj när han är i Stockholm för att möta representanter för Sveriges regering. Sverige är ordförande i EU under första halvåret 2023 och har därmed inflytande över unionens prioriteringar.

Han berättar om förberedelserna som gjordes i London 1942. Då visste man inte hur andra världskriget skulle sluta. Det är viktigt att redan nu förbereda en tribunal, betonar han.

– Vi anser att straffen som utmäts av den särskilda tribunalen ska likna dem som utmäts av Internationella brottmålsdomstolen, alltså fängelse i ett antal år eller på livstid.

Medveten om svårigheter

Han är fullt medveten om att uppgiften är svår eftersom de huvudmisstänka kanske aldrig kan gripas.

– Vi måste diskutera och överlägga med våra partner huruvida den särskilda tribunalen ska kunna hålla rättegång in absentia.

Korynevytj fortsätter:

– Vi anser också att de åtals- och häktningsbeslut som utfärdas av den särskilda tribunalen mot representanter för Rysslands politiska och militära ledarskap kommer att ha ett inneboende värde, och kommer att spela en viktig roll när rättvisa ska skipas.