Listan, som publiceras av ATK-sektionen vid Rikspolisstyrelsen i Kiruna, visar att de tre kameror där flest bilister fastnat finns uppsatta vid E 20 vid Hassle-Holmestad mellan Mariestad och Götene, vid E20 vid Alingsås-Ribbingsberg utanför Göteborg och vid länsväg 274 vid Ladvik-Vaxholm utanför Stockholm.

Pendlingssträckor drabbade

Enligt Urban Widell, ställföreträdande chef för ATK-sektionen, är det svårt att veta vad det höga antalet fartsyndare på de aktuella sträckorna beror på.

-Det är svårt att säga, och jag vore tacksam om man hittade ett svar. Vi skyltar verkligen med att de här mätplatserna finns.

En förklaring till det höga antalet registrerade fortkörningar kan helt enkelt vara att de aktuella sträckorna trafikeras av ett stort antal bilar, enligt Urban Widell.

-Det kan bero på att många bilar passerar där, det vill säga att det handlar om en sträcka med många dygnspassagerare. Det kan vara en pendlingssträcka, och då åker ju folk som arbetar i storstaden den sträckan.

En av tre fälls

Enligt Urban Widell är landets fartkameror placerade på platser som tidigare uppvisat hög olycksstatistik.

-De placeras på platser där man vill få ned DSS-kvoten, det vill säga Trafikverkets term för antalet döda och svårt skadade.

Trots att fartkamerorna finns uppställda på många platser runt om i landet är det bara en av tre registrerade fartsyndare som fälls för fortkörningsbrott.

Svårt identifiera förare

För att fällas för fortkörning krävs att polisen ska kunna identifiera föraren, något som enligt Urban Widell försvåras av ett antal faktorer.

– Det finns en hel del felkällor, därför är det omöjligt att få en hundraprocentig utdelning.

Solskydd och backspeglar kan vara i vägen och göra att kameran inte får en bild av fordonets förare, och även väderleken kan försvåra polisens arbete, enligt Urban Widell.

-Det kan vara svårt att identifiera en förare i som fotograferas i solblänk, snö eller regn.

Motorcyklar problem

Ytterligare ett problem utgörs av att man inte kan identifiera de motorcykelförare som fastnar på fartkamerorna, enligt Urban Widell.

-Motorcyklar har ingen registreringsskylt längst fram, och fotot tas framifrån. Men även om det fanns en registreringsskylt där, så bär förarna hjälm. Föraren måste ju kunna identifieras , vilket inte går om han bär hjälm.

Polissamarbete efterlyses

Urban Widell påpekar också att polisen endast utreder fordon som är registrerade i de nordiska länderna.

-Vi utreder inte utomnordiska fordon, kommer det en tysk eller en fransman utreder vi inte dem.

I framtiden hoppas man kunna etablera ett samarbete även med andra länders polismyndigheter, då den svenska polisen i dagsläget inte vet vem man ska vända sig till i de överiga europeiska länderna, enligt Urban Widell.

Hastigheten sjunker

Bland de förare som fälls för fortkörning bestrider åtta procent brott, vilket leder till att ärendet skickas till åklagare.

-Det handlar om ett par tre tusen per år. Många tillhör kategorin rättshaverister, och de hade nog förnekat brottet ändå, säger Urban Widell.

Att fartkamerorna trots allt fungerar kan man se om man tittar på Trafikverkets statistik, enligt Urban Widell.

-Lyssnar man till vad Trafikverket säger, så sänker vi medelhastigheten. Och trenden går nedåt, det visar statistiken.