Foto: TT

Hård kritik mot nationellt program för sprututbyten

Uppdaterad
Publicerad

Vid årsskiftet vill regeringen införa ett nationellt program för sprututbyte som ska kunna vara tillgängligt över hela landet. Bland annat vill man sänka åldern för deltagande till 18. Men förslaget innebär också att man enbart ska få hjälp i det landsting man är folkbokförd i – och det får nu kritik av en rad myndigheter.

Frågan om sprutbyte har varit omdiskuterad – men nu vill regeringen alltså införa ett nationellt program där sprututbyte ska kunna vara tillgängligt i hela landet.

Hoppas på hälsoeffekter

Sprututbytet ska hanteras av landstingen, och kommunerna ska inte längre kunna ha rätt till veto. Åldern för att delta ska sänkas från 20 år till 18 år. Enligt folkhälsominister Gabriel Wikström är planen att lagen ska träda i kraft vid årsskiftet.

Vilken effekt tror du det här kommer att få?

– För det första bättre hälsa för de som är i bruk eller missbruk av narkotika. Men också att vi kan spara stora kostnader för samhället i stort, säger folkhälsominister Gabriel Wikström (S).

Remissrunda

Förra veckan gick remisstiden ut för att tycka till om förslagen till lagändring. En stor del av remissinstanserna är positiva, men det så kallade bosättningskravet får kritik på bred front.

Enligt förslaget har man bara tillgång till sprututbyte i det landsting där man är folkbokförd. Något som får kritik av en rad myndigheter och organisationer, bland andra Folkhälsomyndigheten, Kriminalvården, Myndigheten för Vårdanalys, Läkarförbundet och flera universitet.

– Svårigheten med det är ju att personerna ofta inte är bokförda där de vistas, och ibland kanske inte folkbokförda överhuvudtaget. Det viktiga med det här är ju att det ska få så stor tillgänglighet som möjligt, så alla hinder för att komma dit måste tas bort i så stor utsträckning som möjligt, säger Anders Tegnell, som är avdelningschef Folkhälsomyndigheten.

Slopa bosättningskravet

Han, och flera andra instanser, menar att sprututbyte framförallt kan förhindra smittspridning. Därför vill man ta bort bosättningskravet.

– Man borde ta bort bosättningskravet, slopa det, säger Heidi Stensmyren, ordförande för Läkarförbundet.

– Huvudsyftet med förslaget är ökad tillgång till vård och bättre kontakt mellan brukare och hälso- och sjukvården. Då är bosättningskravet ett hinder, det ska inte vara så att man har olika tillgång till vård och andra tjänster beroende på bostadsort eller brist på bostad.

Folkhälsoministern säger att man nu ska gå igenom remissvaren.

Kommer du ta så mycket intryck av det här att du ändrar bosättningskravet?

– Det är för tidigt att säga. Nu ska vi läsa igenom alla remissvaren och utefter det naturligtvis lägga vårt förslag till riksdagen, säger Gabriel Wikström.

Få mottagningar

I dag finns sprututbytesmottagningar i sex av landets 290 kommuner. En av dem ligger vid St Görans sjukhus i Stockholm. Mottagningen är så populär att man vill expandera med en mobil enhet, berättar chefssjuksköterskan Fredrik Lindström.

– Verksamheten går bra, kanske lite för bra, vi håller på att växa ur våra lokaler. Vi har i snitt nästan 90 besökare per dag och har haft 117 som mest. Det gör att även om vi skulle få mer personal här så klarar våra lokaler inte mer.

Här tror man inte på bosättningskravet, utan skulle hellre jobba på andra sätt.

– Man kan ha gamla adresser från behandlingshem 20 år tillbaka i tiden som fortfarande hänger med i folkbokföringen. Däremot kan man ju jobba som socialtjänsten gör idag, utifrån ett vistelsebegrepp. Vistas man där måste man också ha rätt till de möjligheter som finns, säger Fredrik Lindström.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.