–Försökspersonerna blev mer harmoniska och gladare, säger Ann Dolling, forskare på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
I försöken togs 99 långtidssjukskrivna med stress– och utmattningssyndrom ut i skogen under tre månader, två gånger i veckan och två timmar åt gången.
Intervjuer efteråt visade att skogen gav effekt. Personerna förknippade miljön med bland annat rofylldhet, vildhet, rymd och artrikedom, något de mest fann i skog som var över 70 år och med träd över 16 meter som tillät ljusinsläpp, säger Dolling.
–Vi reagerar på höga träd som inte ger ett instängt intryck. Du ser inte grenverket, utan stammarna och det ger en vy.
Hon klargör dock att ingen blev fullt frisk eller arbetsför bara av att vara i skogen, utan att fler insatser krävs.
Eva–Maria Nordström, kollega till Dolling, har räknat på vad det kostar att behålla så kallad rehabiliteringsskog. Med vanlig standardskötsel går det att låta cirka 15 procent stå kvar utan att det svider för mycket ekonomiskt.
–Så mycket skog kan man ha kvar utan någon nämnvärd förlust i det ekonomiska värdet, säger Nordström.
Fakta: Försöket i skogen
* I försöken, som genomfördes 2007-2010, togs 99 långtidssjukskrivna med stress- och utmattningssyndrom ut i skogen under tre månader, två gånger i veckan och två timmar åt gången.
* De fick välja mellan att vara i gles ung tallskog, en äldre granskog, en hällmark med enstaka tallar, en buskig blandskog, en äldre granskog vid en bäck och en äldre tallskog i anslutning till en sjö.
* Populärast var att besöka skogen vid sjön, tallskogen var näst mest populär medan den äldre granskogen, med eller utan bäck, var mindre besökt. Personerna sökte sig alltså till öppna och relativt ljusa miljöer, helst med utsikt över vatten.
Källa: Sveriges lantbruksuniversitet (TT)