Inflationstakten enligt KPIF, som till skillnad från KPI inte påverkas av räntesatser på hushållens bolån, ökade i februari till 9,4 procent, jämfört med 9,3 procent månaden innan.

Det visar SCB:s senaste siffror som presenteras i dag. Därmed går det emot förväntningar om en minskning till 9,2 procent.

Även inflationstakten enligt KPI, där förändringen av hushållens bolån räknas in, steg från 11,7 procent i januari till 12 procent i februari och ligger därmed i linje med KPIF. Inflationstakten ökade också trots lägre elpriser, konstaterar SCB vidare. Om även elpriserna räknas bort steg KPIF från 8,7 procent i januari till 9,3 procent i februari.

Snabbaste ökningen av matpriser sedan 50-talet

Enligt SCB är det främst stigande livsmedelspriser som är drivande. Under februari steg de med 2,8 procent och under hela det senaste året har matpriserna i Sverige gått upp 22,1 procent, vilket är den snabbaste ökning sedan 1950-talet.

– Under 1970- och 80-talen ökade livsmedelspriserna också mycket, men inte lika snabbt som de gör nu. Vi får gå tillbaka till 1951 för att hitta den senaste tolvmånadersperioden då matpriserna ökade med över 20 procent, säger John Eliasson, prisstatistiker på SCB, i en kommentar.

Det är främst priserna på möjlk, ägg, ost och grönsaker som har blivit dyrare än övriga matvaror. Samtidigt har priserna stigit för rekreation, kultur, paketresor och hemelektronik. Också boendekostnaderna har stigit till följd av höjda räntor, trots att elpriserna har sjunkit under perioden. Även kläder, möbler, logi och diverse varor och tjänster har blivit dyrare, enligt SCB.

Texten uppdateras