– Till slut tänker du att det här är mitt liv nu. Det är då de tunga tankarna kommer. Jag vill inte leva så här. Jag vill avsluta mitt liv nu.
Harriette misstänktes för medhjälp till grov narkotikasmuggling och greps juldagen år 2010 i sitt hem i Skåne. Hon placerades i häkte på Kronoberg i Stockholm och fick det som kallas fulla restriktioner, det vill säga ingen kontakt med omvärlden, ingen telefon, internet, tidningar, radio, TV, inga anhöriga fick besöka eller ringa henne, ingen kontakt med andra i häktet.
23 timmar per dygn inlåst i en cell. En timmas promenad per dygn, ensam, i en liten bur på häktets tak.
Mannen ovanför tog sitt liv
– En natt hörde jag hur mannen i cellen ovanför mig gick fram och tillbaka. Sen blev det tyst, berättar Harriette Broman. Lite senare fick jag veta att han just då hängde sig i sitt eget lakan. Jag hörde alltså när han tog livet av sig men kunde inte göra något eftersom jag satt inlåst.
Att isoleras på det sätt som Harriette Broman och många andra häktade görs i Sverige är att jämställa med tortyr menar många kritiker. Att bli berövad all normal kontakt med andra människor och spärras in utan att veta hur länge det blir eller vad som kommer att hända i framtiden är enligt psykologer ett effektivt sätt att bryta ner en människa.
– Det är isoleringen som är det värsta, säger Harriette. Du vet aldrig om du kommer att klara det, när det brister för dig, när du går över gränsen och gör det som mannen i cellen ovanför mig gjorde, att försöka ta sitt liv.
TV: Så låter skarpa kritiken mot Sveriges häkten
Ett självmordsförsök i veckan
Kriminalvården har lyckats minska antalet fullbordade självmord genom att rensa cellerna på allt som är möjligt att skada sig på, men desperationen bland de häktade har inte minskat för det.
Siffror som SVT-programmet Domstolen tagit fram visar att det sker nästan ett självmordsförsök i veckan på ett svenskt häkte. Häktade använder allt från plastbestick och kläder till sina egna tänder för att försöka strypa sig själva eller skära och bita upp sina handleder.
– Om vi skulle behandla en hund som vi behandlar häktade skulle vi inte få behålla hunden, säger fängelseprästen Göran Hansson som träffar häktade varje dag. Han är djupt bekymrad över det han möter bland fångarna.
– Det är tortyr, det vi utsätter dessa människor för, människor som inte ens är dömda för ett brott.
LÄS MER: Självmordsförsök i svenska häkten ökar
Förklarades oskyldig efter 556 dagar
Harriette Broman släpptes plötsligt, mitt under rättegången mot henne och de andra som misstänktes ingå i knarkhärvan. Hon förklarades senare helt oskyldig till det hon suttit häktad för i 556 dagar och fick slutligen ett skadestånd på 360.000 kronor.
Den som suttit oskyldigt häktad får skadestånd. Men ju längre tid man suttit häktad desto mindre per månad får personen i ersättning. Efter ett halvår i häkte är ersättningen 10.000 kronor per månad, trots att följderna av häktningen kan bli svåra för den häktade.
Räkningar hamnar hos Kronofogden, vid långa häktestider kan man förlora jobb och bostad, kanske även vårdnaden om barn.
– Inga pengar i världen kan kompensera mig för det som hänt, säger Harriette Broman. Det går inte en timme i mitt liv utan att jag tänker på tiden i isolering. Någonstans sitter en Harriette kvar därinne i cellen och väntar på att komma ut.
Se programmet Domstolen i SVT1 den 21 mars kl 21.00 om Harriette och andra häktade