Jämställdhetsmyndighetens nya rapport visar att svenska män i större utsträckning tar på sig jobb som utförs någon gång ibland, som till exempel att installera ny teknik eller att måla väggarna, medan kvinnor har hand om det dagliga arbetet. En undersökning från 2021 visar att kvinnor i genomsnitt lägger två timmar och 40 minuter per dag på rutinmässigt hushållsarbete, medan män lägger en timme och 53 minuter.
Enligt rapporten förväntas kvinnor hantera både betalt och obetalt arbete, vilket kan påverka kvinnors ekonomiska självständighet, och deras möjligheter för självförverkligande och samhällsdeltagande. Det känner stockholmaren Elif Ayhan igen sig i.
– Det är så mycket markservice som är obetald. Det förväntas så mycket av kvinnan, säger Elif Ayhan.
Även yngre kvinnor jobbar mer
Kvinnor ger också mer omsorg till de egna barnen. Mammor vabbar mer, och är föräldralediga längre. När föräldrar separerar är det också i större utsträckning mammorna som får primär vårdnad av barnen. Kvinnor tar också hand om äldre, sjuka eller funktionsnedsatta anhöriga mer än vad män gör.
En konsekvens av detta är att kvinnor kan ägna mindre tid åt förvärvsarbete, och att de därför har mindre disponibel inkomst. Kvinnors hälsa påverkas också negativt av så kallat ”dubbeljobb”.
Att kvinnor jobbar mer i hemmet är alltså inte något som hör till det förflutna. Rapporten visar att även kvinnor i yngre generationer får ta på sig fler sysslor.
– Vi är ju inte så unga, men vi förvånas över att våra barn fortfarande är i samma roller, säger pappan och maken Per Mortensen.
Att lösa problemet
För att råda bot på problemet och utöka jämställdheten i hemmen föreslår rapporten bland annat att man inför en ny jämställdhetsbonus, som kan öka incitamenten för föräldrar att dela lika på föräldrapenningen.
Att öka jämställdheten i sitt eget hem är inte alltid lätt. Syskonen Astrid och Harald Regild tycker att det är orättvist om någon jobbar i hemmet och någon annan slipper.
– Man kanske kan dela upp det, som våra föräldrar har gjort, säger Astrid Regild.
– Ja, kanske varannan vecka mamma, varannan pappa, och aldrig barnen, säger Harald Regild.
