– Ulf Kristersson och Ebba Busch Thor är beredda att ge Sverigedemokraterna inflytande, men det är inte jag. Det skiljer oss åt och gör att vi nu drar olika slutsatser.
Jan Björklund medger att samarbetet inom Alliansen fått en rejäl knäck, men hoppas att partierna ska kunna driva oppositionpolitik tillsammans när det gäller frågor som inte omfattas av överenskommelsen med Löfven.
”Högt tonläge och pajkastning”
Annie Lööf (C) känner sig inte lurad av Socialdemokraternas löften.
– Det är mycket känslor nu, ett högt tonläge och mycket pajkastning. Det måste lägga sig och man behöver kunna ha två tankar i huvudet samtidigt. Sverige får nu, tack vare C och L:s ansvarstagande, en fungerande regering med liberala reformer som håller ytterkantspartierna borta.
Enligt Jan Björklund och Annie Lööf är det inget i överenskommelsen med S och MP som ändrats, oavsett vilka villkor Jonas Sjöstedt säger att han fått igenom. Vänsterpartiets hot att fälla den tillträdande regeringen om/när den förverkligar planerna på marknadsanpassade hyror och förändrad arbetsrätt ger de inte heller mycket för.
– Jonas Sjöstedt kan inte fälla regeringen på egen hand utan måste ha Moderaterna och Sverigedemokraterna med sig. Visserligen är många moderater arga nu, men att de skulle rösta emot sina egna ekonomiska reformer på bostadsområdet för att behålla ett gammaldags, planekonomiskt system har jag väldigt svårt att tro.
Annie Lööf (C) gör samma analys:
– Jonas Sjöstedt är tvungen att säga detta för att rädda ansiktet. Det måste man säga som partiledare. Misstroendeförklaring är ett verktyg man tar till när man känner att man inte har något inflytande.