-Det är en utav de absoluta teorierna vi har, säger Per Lidehäll på länskriminalpolisen i Malmö.
Men han säger också att det kan vara en slump och att gärningsmannen kanske bara söker efter ensamma offer utan vittnen.
Hur många av offren har utländsk bakgrund?
-Det är de flesta som vi kan se, utom en flicka som avled i samband med en skottlossning mot en bil. Vi tittar på ett femtontal motivlösa skjutningar i Malmö.
Den 20-åriga kvinnan är den enda som dödats i beskjutningarna som polisen nu utreder. Hon satt då i en bil brevid en man med utländsk bakgrund, som också blev skjuten, men som överlevde. Åtta personer har träffats av skotten vid de olika skottdåden, enligt polisen.
-Det är oroande och det kan förefalla som ett hatbrott. Det är onekligen så att tankarna går till händelserna med Lasermannen, säger Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi.
Paralleller med Lasermannens dagar
Journalisten Gellert Tamas ser också likheter mellan tidsandan i dag och de invandrarfientliga stämningar som rådde när John Ausonius, den så kallade Lasermannen, sköt elva personer på 1990-talet. Då liksom nu var samhället drabbat av ekonomisk kris. Då hade det oetablerade partiet Ny demokrati kommit in i riksdagen, i dag har Sverigedemokraterna just gjort detsamma.
-Det är ju en upphetsad debatt nu som till viss del påminner om den som var för tjugo år sedan, så där finns det ju en likhet. Men sen vill jag inte spekulera i om det är en eller flera gärningsmän i det här fallet, eller deras motiv. Det kan jag inte göra, säger Gellert Tamas.
Gellert Tamas har skrivit en bok om Lasermannen där han tecknar ett porträtt av den rådande tidsandan då Ausonius satte skräck i Stockholm mellan 1991 och 1992. Boken bygger också på en lång rad intervjuer med John Ausonius i fängelset.
Lasermannen inspirerades av Ny demokrati
-John Ausonius var ju väldigt noga med att påpeka att han blev inspirerad av Ny demokrati och av Sverigedemokraterna då. Det var ju den tidsandan som rådde. Han kände ju att politikerna bara pratade, och då var det viktigt att inte bara prata utan att göra något åt saken också. Han upplevde ju att han gjorde det alla andra bara pratade om. Han ville skrämma iväg invandrare, för att använda hans uttryck, säger Gellert Tamas.
Under arbetet med boken tittade Gellert Tamas också på forskning som indikerade att det verkar finnas ett samband mellan samhällsklimat och våldsdåd.
-Både forskningsmässigt och rent polisiärt, när man gör gärningsmannaprofiler, så tar man ju med tidsandan i perspektivet, säger han.
-Man har diskuterat detta när det gäller Lasermannen att den politiska debatten, och särskilt om den är väldigt infekterad, kan trigga den här typen av personer att börja begå brott. Det är ju förstås en spekulation, men det kan vara så att den senaste tidens mycket intensiva debatt om invandring kan få den här typen av personer att börja agera, säger Jerzy Sarnecki.
Linda Bock
linda.bock@svt.se
Richard Lööf
richard.loof@svt.se
Kalle Jansson
kalle.jansson@svt.se