Sill, rödkål och skinka – för många restauranger i Sverige är julborden den klart mest lönsamma produkten och december månaden då en stor del av intäkterna ska dras in.
Men i år blir det svårt. Det berättar julbordsmäklaren Micke Eriksson, som sätter julbordssugna kunder i kontakt med passande restauranger och festlokaler – totalt över 400 stycken i 20 städer.
90-procentigt ras
Normalt börjar beställningarna komma redan i januari för att nå sin topp under september och oktober. Men i år har antalet förfrågningar hittills rasat med 80-90 procent.
– Förhoppningsvis har många bara avvaktat så att julbordsbeställningarna kan ta fart i november. Skulle vi nå hälften av i fjol får vi vara nöjda, men det är tveksamt om det blir så.
Den dystra bilden bekräftas av branschorganisationen Visita som räknat ut att svenskarna varje år brukar äta julbord för 3 miljarder kronor. Men knappast 2020, spår chefekonomen Thomas Jakobsson:
– Det har varit ett förlorat år för väldigt många restauranger, och det finns inget som talar för att det skulle vända i december.
Kräver planering
Långt ifrån alla restauranger serverar julbord, men för dem som har det som specialitet riskerar december att bli katastrofal om osäkerheten fortsätter.
– Julbord kräver noggrann planering av bemanning och råvaruinköp, och än mer komplicerat blir det med smittan att hantera. Det är en stor ekonomisk risk man tar som krögare och många kommer nog ställa in helt om inte bokningarna tar fart, säger Thomas Jakobsson.
Julbordsmäklaren Micke Eriksson tror att många större företag och organisationer, som normalt bjuder hundratals anställda och kunder på julbord, väljer att bryta den traditionen i år. Restaurangerna får i stället sätta sitt hopp till mindre sällskap, en målgrupp som faktiskt även gör det något mindre komplicerat att smittsäkra julbordsätandet.
Sämre lönsamhet
Bland annat genom att begränsa antalet gäster, införa bordsservering, separata rum och längre sittningar där ett sällskap i taget släpps fram för att ta för sig av läckerheterna.
– Men det innebär också sämre lönsamhet, eftersom det kommer behövas mer personal när julbordgästerna inte längre serverar sig själva i samma utsträckning.
Så kan julborden bli mer coronasäkra
- Minska på antalet gäster som släpps in för att minska trängseln. Enligt Visita räknas julbord inte som allmänna sammankomster och det finns alltså inga fastställda gränser för antalet personer.
- Förlänga öppettiderna så inte alla gäster kommer samtidigt. Sittningarna kan också göras längre, så att besökarna får mer tid på sig och inte behöver trängas kring faten.
- Ändra sättet som maten serveras på. Allt från full bordsservering till att gästerna får en färdig entrétallrik med sill och kallskuret för att sedan turas om vid den varma buffén, som då kan dukas upp glesare.
- Ställa upp buffén i intilliggande utrymmen, till exempel tält utomhus. På så sätt frigörs utrymme i matsalen så att gästerna kan placeras med större avstånd till varandra.
- Erbjuda gäster i sällskap att äta i ett ”chambre separée”, ett enskilt rum.