– I 40 år har politiker försökt förverkliga det narkotikafria samhället. I dag har vi en narkotikadödlighet som är bland de högsta i Europa och ett tungt missbruk som är mycket högre än i flera jämförbara länder. Kan man kalla detta något annat än ett totalt misslyckande, sade Magnus Linton.
Gabriel Wikström ville inte svara på om den förda politiken varit ett totalt misslyckand eller inte.
– Det finns delar i politiken som varit framgångsrik. Till exempel att färre provat narkotika. Men precis som Magnus påpekar finns det ett problem med narkotikarelaterad dödlighet.
Tyngre missbruk ökar
Förra året dog över 600 personer av droger, mer än dubbelt så många som i trafiken.
Och även om narkotikaanvändningen bland unga legat på en relativt stabil, och internationellt sett låg nivå sedan 80-talet, så har både tillgången på narkotika och det tyngre missbruket ökat. Liksom dödstalen.
I dag är narkotikadödligheten i Sverige bland de högsta i Europa – över fyra gånger så hög som EU-genomsnittet.
”I stort en framgång”
Gabriel Wikström menade vidare att den svenska nolltoleranspolitiken på det stora hela varit en framgång, men att han inte alls är främmande för att ”ta in hela bilden”.
– Det är bra att boken kommer för den visar att det finns problem som vi måste ta tag i.
Vetenskap kontra politik
Den svenska narkotikapolitiken har fokuserat på att så få människor som möjligt ska testa droger. Oavsett om deras användning innebär något problem eller inte.
Samtidigt har insatser för att minska risker och skador hos de som missbrukar – så kallade skadelindrande åtgärder – ansetts kontroversiella, trots att dessa åtgärder har starkt stöd i forskningen.
”De som testar droger inte problemet”
Magnus Linton håller med Gabriel Wikström om att den del av narkotikapolitiken som varit framgångsrik är att få unga testar narkotika överhuvudtaget. Dock anser han att politikens fokus på just detta mål är problematisk.
– Det är inte särskilt etiskt problematiskt med unga som rökt cannabis tio gånger i livet, men däremot är det väldigt moraliskt alarmerande att ha en politik som närmast aktivt har drivit marginaliserade narkomaner i döden. Och så har det sett ut under väldigt många år i Sverige, sade Magnus Linton.
– Tunga narkomaner har inte fått den hjälp de behövt för att överleva. Det har snudd på varit en idé att de inte ska få den hjälpen.
”Ingen prestige i frågan”
Gabriel Wikström håller inte med om den bilden, men är tydlig med att narkotikapolitiken inte varit tillräcklig när det gäller just den här gruppen.
Folkhälsoministern ger också Magnus Linton rätt i att det funnits en oresonlig hållning från vissa kretsar.
– Vi ska erkänna att det finns ett problem, lyfta upp det på bordet och fråga oss vad vi kan göra för att ta oss an den här utmaningen. Det ska inte finnas någon prestige i den här frågan. Det som fungerar bra måste vi erkänna och det som inte fungerar måste vi förbättra politiken på. Annars vore man ju korkad, avslutar Gabriel Wikström.