En majoritet i finansutskottet bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna lägger till pengar utöver de 5 miljarder som regeringen och samarbetspartierna Centerpartiet och Liberalerna har utlovat i ändringsbudgeten i april.
Regeringen, C och L kommer att lägga ned sina röster när riksdagen i sin helhet röstar om förslaget nästa vecka.
– Det är samma sak som att säga nej. Det betyder att man prioriterar friår framför välfärden, säger Elisabeth Svantesson, M:s ekonomisk-politiska talesperson.
Hoppas på snabba pengar
De miljarder som utskottet nu beslutat om kan snart betalas ut till kommunerna och regionerna, hoppas M, KD, V och SD.
– Vår bild är att det ska kunna gå inom några veckor, det vill säga i månadsskiftet februari–mars, säger Svantesson.
Även V:s ekonomisk-politiska talesperson Ulla Andersson tror att det extra statsbidraget kan betalas ut snart.
– Jag hoppas verkligen att det blir så, för pengarna behövs snabbt, säger Andersson.
– Jag är mycket glad att vi har lyckats pressa fram de här pengarna tillsammans med M och KD. Det är mycket välbehövligt.
Förslaget betalas till en stor del genom att partierna säger nej till regeringens och samarbetspartiernas förslag om utvecklingstid – det som Svantesson kallar friår – och ingångsavdrag, hjärteförslag för Miljöpartiet respektive Centerpartiet. Det står för omkring 1,8 miljarder. En halv miljard hämtas genom att ett riktat statsbidrag till lärarassistenter minskas.
Oklart om comeback
Centerns ekonomisk-politiske talesperson Emil Källström vågar inte spekulera i om ingångsavdraget kan göra comeback i nästa års budget, åtminstone inte i exakt den form det har nu.
– Vår ambition att sänka skatt på jobb och företagande med bäring på att förbättra integrationen finns givetvis kvar. Men om det finns en aktiv riksdagsmajoritet som stoppar varje skattesänkning på företag, då har vi ett problem, säger han.
Finansutskottets ordförande Fredrik Olovsson (S) är kritisk till att oppositionen går in och ändrar i en redan beslutad budget.
– Jag är bekymrad över processen där man kör sönder beslutade budgetar, för det innebär ju att medborgare, företag, organisationer och vår omvärld inte vet vad som gäller långsiktigt. Det är ju bland det viktigaste i ekonomisk politik, att man har det långa perspektivet och ger stabila förutsättningar, säger han.
Fakta: Mer pengar till kommuner och regioner
M, KD, V och SD står bakom initiativet om ändringar i statens budget som innebär att 2,5 miljarder kronor mer går till kommuner och regioner, utöver den ökning på 5 miljarder kronor som regeringen, C och L aviserat till halvårsskiftet. 70 procent av pengarna ska gå till kommunerna och 30 procent till regionerna. De ska fördelas proportionellt utifrån befolkningsmängd, det vill säga lika mycket i kronor per invånare.
För att finansiera de extra välfärdsmiljarderna föreslår partierna att ingångsavdraget, en skattelättnad för personer som står långt från arbetsmarknaden, inte ska införas. Inte heller det omarbetade friåret, så kallad utvecklingstid, kommer att genomföras. Dessutom föreslås att statsbidraget för att anställa fler lärarassistenter ska minskas och att Innovationsrådet ska få mindre pengar.
Finansutskottet står bakom utskottsinitiativet. På onsdag den 19 februari röstar hela riksdagen om förslaget. S, MP, C och L kommer då att lägga ner sina röster.
Källa: Finansutskottet