Vägtrafiken är en av våra största klimatbovar. En tredjedel av utsläppen kommer härifrån och har inte minskat sedan 1990. Vinsten med bränslesnålare bilar har ätits upp av trafikökningen. Men när Trafikverket i somras la fram sitt förslag på vilka investeringar i vägar och järnvägar som ska göras de kommande tolv åren, fanns inte effekterna på utsläppen med. Det kritiserar Naturvårdsverket i sitt remissvar.
– Det är givetvis mycket allvarligt, säger Mikael Johannesson, handläggare på Naturvårdsverket som skrivit remissvaret. Det grundläggande problemet är att Trafikverket inte har bedömt hur planen påverkar trafikutvecklingen och då kan man inte heller bedöma hur det påverkar klimatet.
Vill se alternativ
Bristen på klimathänsyn underkänns av flera tunga remissinstanser som nu lämnat sina svar. Transportstyrelsen, Statens väg- och transportforskningsinstitut VTI, Svenska Naturskyddsföreningen och Gröna bilister är några av dem som pekar på transportplanen missat klimatfrågan. Naturvårdsverket dömer ut trafikplanen och menar att den inte ens följer lagens krav på att utreda miljökonsekvenser.
– Den borde kompletteras med ett annat alternativ som minskar klimatpåverkan från trafiken så politikerna kan välja mellan olika alternativ, säger Mikael Johannesson.
Inte uppdraget
Trafikverket pekar på stora satsningar på järnvägen, och säger att man följt regeringens instruktioner och därför inte räknat på de totala klimateffekterna.
– Det här uppdraget är att lägga upp en transportplan som bidrar till miljö- och klimatmål, men som ser till att skapa förutsättningar för utveckling av det samhälle vi har, säger Torbjörn Sunesson, direktör Samhälle på Trafikverket.
Bilismen måste minska
För att nå klimatmålet om nollutsläpp till 2050 så räcker det inte att bilarna blir bränslesnålare. Teknikutvecklingen är svår att förutsäga men Trafikverkets egna bedömning är att biltrafiken måste minska med 20 procent till 2030 medan den tunga trafiken inte får öka om klimatmålen ska kunna nås. Ändå har Trafikverket nu räknat med att trafiken kommer att öka med 34 procent och föreslagit vägbyggen därefter.
Om biltrafiken blir mindre än prognoserna eller om man senare beslutar om att minska bilismen i linje med klimatmålen kommer vägarna bli överdimensionerade. I så fall riskerar 60 procent av de föreslagna vägsatsningarna att bli samhällsekonomiskt olönsamma enligt Trafikverkets egna beräkningar.
Varför lägger ni då inte fram en trafikplan som gör att klimatmålet nås?
– Jag skulle säga att den här planen hjälper till att nå klimatmålen, men det räcker inte med de här åtgärderna, säger Torbjörn Sunesson på Trafikverket.
Vill skrota vägar
I transportplanen 2014-2025 föreslår Trafikverket 155 miljarder till underhåll och nybyggen av vägar och 86 miljarder till satsningar på järnväg. Spårtrafiken föreslås få cirka 60 procent av pengarna för underhåll.
Naturvårdsverket anser att inte bara en del av de kommande vägprojekten bör omprövas utan även andra beslutade projekt som ännu inte börjat byggas.
Men ekonomin växer ju och befolkningen växer ju. Behöver vi inte fler vägar?
– Det går inte att förena med de andra målen. Så vi får hitta andra sätt att lösa kommunikationerna, säger Mikael Johannesson på Naturvårdsverket.
Frontalkrock med klimatet
Regeringen ska nästa år fatta beslut om trafikplanens satsningar de närmaste 12 åren, men flera remissinstanser tycker nu att planen ska göras om för att man istället ska kunna bygga ett transportsystem som klarar klimatmålen.
– Det är helt oacceptabelt att man nu har 522 miljarder som man använder till att frontalkrocka med klimatmålet. Det är underkänt för Trafikverket. Gör om och gör rätt!, säger Svante Axelsson, generalsekreterarepå Svenska Naturskyddsföreningen.