Det är inte längre möjligt att få ut information om enskilda skolors resultat, elevsammansättningar eller lärarbehörighet. Skolverket kommer inte heller att tillhandahålla register över vilka skolor som finns i Sverige.

– Det här får konsekvensen att det blir väldigt svårt både för den externa och interna utvärderingen och granskningen av skolorna, säger Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet som länge forskat på den svenska skolan.

Skolverket: lika villkor måste gälla

Beslutet grundar sig på en policyändring hos Statistiska centralbyrån (SCB), som slagits fast av Kammarrätten. Den innebär att uppgifter om friskolors prestation inte längre ska vara offentlig eftersom de kan påverka de enskilda skolornas affärsverksamhet.

Skolverket motiverar sitt beslut med att villkoren för kommunala och fristående skolor måste vara likvärdiga. Detta trots att lagstiftningen om likabehandling av skolan inte är absolut utan tillåter undantag.

– Jag tycker att Skolverket har gått för långt i sin bedömning av de kommunala skolorna. I grund och botten är det här att affärsintressen fått dominera över allmänintresset med insyn i skolväsendet, säger Jonas Vlachos.

”Helt orimligt”

Enligt en sammanställning av tidningen Skolvärlden är samtliga riksdagspartier emot att sekretessbelägga kommunala skolor. Utbildningsminister Anna Ekström (S) skriver i ett mejl till SVT Nyheter att regeringen har gett Skolverket och SCB i uppdrag att senast den 4 september redovisa hur det nya läget kan lösas.

”Som minister får jag inte ha synpunkter på den här typen av myndighetsbeslut, men min bestämda uppfattning är att barns kunskaper inte ska vara företagshemligheter. Vi behöver självklart ha uppgifter om våra skolor; det behövs för föräldrar och elever som ska välja skola, för kommuner och stat för att fördela resurser och för att veta hur det går för svenska elever. Det är helt orimligt att uppgifterna ska vara hemliga”, skriver hon.