Vad har hänt?
Leif Östling satte upp sitt bolag på Malta 2006, när han var chef för Scania. Dit skickades ersättningar han fick för konsulttjänster åt Toyota i Japan.
2014 lät han bolaget bli ett holdingbolag och lade in dotterbolag i Luxemburg som han haft sedan 80-talet.
Vad visar kartläggningen?
SVT:s granskning av Maltabolaget visar en struktur med flera dotterbolag i Luxemburg, och fastighetsinvesteringar via ytterligare dotterbolag i Holland, som nu avslutats. Enligt de senast publicerade årsredovisningarna finns största delen av tillgångarna i form av svenska aktier i Luxemburg, till ett värde av motsvarande 32 miljoner kronor.
Är detta lagligt?
Luxemburgpengarna har Leif Östling satt in i bolaget när han bodde i Holland på 80-talet och inte var skattskyldig i Sverige. Pengarna blev kvar i Luxemburg när han flyttade till Sverige som chef för Scania. Det är lagligt att ha pengar i lågskatteländer som Malta och Luxemburg . Genom att ha pengarna där kan Leif Östling dra fördel av lägre skatt under tiden. När mindre del går i skatt och mer stannar kvar i bolagen, kan pengarna växa mer.
Däremot måste Leif Östling, så länge han bor kvar i Sverige, betala kapitalskatt i Sverige om han tar hem pengarna som utdelning. Men än så länge ligger alla pengar kvar i bolagen utomlands.
Har regelverket ändrats
Innan förmögenhetsskatten avskaffades 2007 var man tvungen att betala förmögenhetsskatt även på tillgångar utomlands. Att inte ta upp skattepliktig förmögenhet utomlands i deklarationen var skattebrott. Alla sådana eventuella brott i Sverige är preskriberade,eftersom tio år har gått sedan dess.
Vad säger Östling?
Leif Östling uppger för SVT att tillgångarna inte var förmögenhetsskattepliktiga, eftersom de bestod av onoterade fonder utan fastställt marknadsvärde. Under några få år, då det fanns en större kassa i bolaget, är det hans bild att han tagit upp Luxemburgtillgångarna i förmögenhetsdeklarationen.
Fakta: Paradisläckan
• Paradisläckan, eller Paradise Papers, består av 13,4 miljoner dokument från två juristbyråer samt bolagsregister i 19 av världens skatteparadis och slutna territorier.
• Läckan kom först den tyska dagstidningen Süddeutsche Zeitung till del. Dokumenten delades sedan med det internationella journalistnätverket ICIJ, International Consortium of Investigative Journalists, som tillsammans med 382 journalister från 67 länder har granskat innehållet. Tre svenska redaktioner är en del av samarbetet. Uppdrag granskning, SVT Nyheter och nyhetsbyrån TT.
• Datan består av handlingar som rör 180 olika länder. Det handlar bland annat om bolagshandlingar, passkopior och e-post. Informationen i dokumenten spänner över nästan 70 år, 1950 till 2016.
• De flesta av de läckta dokumenten kommer från juristbyrån Appleby som har kontor i flera av världens skatteparadis. Förutom Appleby har även dokument läckt från en annan juristbyrå – Asiaciti Trust i Singapore.