- Glyfosat är den aktiva substansen i ogräsmedlet Roundup som tillverkas av kemijätten Monsanto. Men sedan patentet gick ut år 2000 finns nu flera olika tillverkare.
- Glyfosat är farligt för vattenlevande organismer, det stör ekosystem och slår ut biologisk mångfald. Flera miljöorganisationer vill att det ska förbjudas.
- Under 2017 skrev 1,3 miljoner EU-medborgare på ett upprop om att glyfosat borde förbjudas inom EU.
- EU-kommissionen beslöt i slutet av 2017 att glyfosat ska få ett förlängt tillstånd på fem år.
- Frankrikes President Macron har beslutat att glyfosat ska förbjudas i Frankrike inom tre år.
- De senate åren har det varit mycket debatt om glyfosat, speciellt inom EU. 2015 kom en rapport från Världshälsoorganisation WHO:s särskilda cancerforskningsenhet IARC som slog fast att glyfosat troligen är cancerframkallande. Men EU:s kemikaliemyndighet och livsmedelsorgan EFSA menar att glyfosat inte är cancerogent.
- I Sverige är det förbjudet att spruta glyfosat på grödor under växtperioden. I många länder sprutas glyfosat på grödor precis innan skörd för att få en jämnare mognad. Detta ger upphov till resthalter av glyfosat i livsmedel.
- Trots att svenska producenter huvudsakligen bara får använda glyfosat efter skörd och före sådd brukas ändå stora mängder glyfosat. Försäljningen ligger på omkring 600-700 ton om året.
- Glyfosat får inte användas inom ekologiskt jordbruk. Då tas ogräs bort med andra metoder.
Så säger Livsmedelsverket om glyfosat
Anneli Widenfalk, toxikolog på Livsmedelsverket:
– Det finns tyvärr ingen mat som är helt fri från gift eller andra oönskade ämnen, vare sig det är ekologiskt eller konventionellt framställt. Det beror på att vissa gifter finns i naturen, ämnen som människan eller naturen skapat (exempelvis koffein i kaffe, solanin i potatis, kumarin i kanel, nikotin i tobak), eller finns naturligt i miljön, som till exempel tungmetaller i jorden som växter kan ta upp vid odling.
– Vi kan inte informera konsumenter om alla ämnen i maten som skulle kunna innebära en risk, bara bekämpningsmedel finns det hundratals av. Mögelgifter, som kan vara mycket giftiga, kan bildas vid odling eller lagring av livsmedel.
– Andra ämnen som kan vara skadliga, exempelvis akrylamid och PAH:er, bildas vid tillagning. Även vissa näringsämnen som är livsviktiga kan vara skadliga om man får i sig dem i för höga doser (till exempel vitamin D och jod).
– Därför har vi ett system med gränsvärden eller råd till konsumenter som gör att vi kan minska hur mycket oönskade ämnen vi utsätts för och hantera de gifter som finns naturligt i vår vardag. Det är inte många konsumenter som har tillräckliga kunskaper för att på egen hand kunna veta vad de skulle göra med informationen, eller hur man väger olika risker mot varandra. Därför måste man förlita sig på experter som har en bättre helhetsbild.
– När det gäller Sveriges begränsning av användningen av glyfosat så har Livsmedelsverkets bedömning alltid varit att resterna i livsmedel inte innebär en risk för konsumenter vid de tillåtna halterna.
Så gjorde vi testet om glyfosat i importerad mat
Vi ville göra ett stickprov för att se i vilken omfattning glyfosat förekommer i importerat livsmedel. Testet är utfört av Eurofins livsmedelslaboratorium i Lidköping.
Hur gjordes urvalet?
Vi ville undersöka importerade livsmedel som vi vet blir besprutade med glyfosat. Vi valde varumärken som är välkända och säljs i de flesta butiker. Eftersom vi gjort en mindre stickprovsundersökning på 15 varor ville vi sprida produkterna så mycket som möjligt.
Vi har testat så många frukostflingor som möjligt eftersom det är något som många människor äter mer eller mindre varje dag .
Baljväxter som linser och kikärtor testade vi eftersom de ofta sprutas med glyfosat.