Valet 2022 kan bli ett ödesval för Miljöpartiet. De senaste riksdagsvalen har partiet successivt försvagats och lyckas man inte vända den nedåtgående trenden i nästa val åker partiet ur riksdagen.
Utvecklingen är oroande för partiet på flera plan. Miljöpartiets stöd bland unga väljare har försvagats i flera val, samtidigt har förtroendet minskat för partiet i dess övergripande paradfråga, klimat- och miljöpolitiken.
Ändå är det just i klimat- och miljöpolitiken partiet trots allt har ett stort förtroende bland väljarna. För att vinna nya väljare brukar partier normalt sett vilja prata om de frågor där de redan är starka.
Men Märta Stenevis budskap är ett annat. Hon vill att Miljöpartiet i stället ska breddas till nya frågeområden. På den digitala kongressen lyfte hon bland annat frågor som fördelningspolitik, sociala orättvisor, vinstdrivande skolor, äldreomsorg och vård.
Lågt förtroende i andra frågor
Det kan låta lockande med en sådan breddning, men problemet är att Miljöpartiet har väldigt lågt förtroende bland väljarna i dessa frågor. Miljöpartiet fokuserade i flera år på skolpolitiken utan att för den skull locka fler väljare eller öka sitt förtroende där. De senaste årens fokus på migrationspolitiken har heller inte gynnat partiet.
På lite längre sikt kan det vara vettigt att bredda ett parti, men på kort sikt framstår det som mer effektivt att utnyttja partiets starka sidor. Och det är trots allt mindre än två år till nästa riksdagsval.
Samtidigt är det anmärkningsvärt att Miljöpartiet inte kan dra nytta av väljarnas engagemang i klimatfrågan. En förklaring kan vara det generellt sett svaga förtroendet för partiet och dess företrädare. Språkrören brukar ligga långt ner i de förtroendeundersökningar som görs.
I valet 2018 fick Miljöpartiet 4,4 procent av rösterna och blev riksdagens minsta parti. Opinionsundersökningar visar att partiet nu ligger antingen på riksdagsspärren eller strax under den.
Partiets låga förtroende en nackdel
I partiets valanalys lyfts bland annat fram att partiet drev för många frågor i förra valrörelsen, vilket inte heller stärker bilden av att en breddning på kort sikt är en väg till framgång. Men valanalysen slår också fast att det låga förtroendet för partiet är en nackdel. Bara en bråkdel av väljarna känner att partiet förstår sig på ”vanligt folk”, heter det i valanalysen.
Förtroendefrågan är alltså en avgörande punkt för partiet att hantera inför nästa val. Här handlar det om att Märta Stenevi och Per Bolund måste bygga förtroende både kring sig själva och för partiets politik.
Märta Stenevi är på många sätt ett oskrivet blad i svensk rikspolitik. Hon gick med i partiet för åtta år sedan och har sedan dess gjort en raketkarriär. Efter uppdrag som kommunalråd, regionråd och partisekreterare är hon nu språkrör och inom några dagar också minister. Hon tycks vara orädd och rak i sitt sätt att prata, vilket kan vara en klar fördel som ledande politiker. Det här tycks också vara ett viktigt skäl till att hon nu valts till språkrör.
Valberedningen har sökt efter någon som är en god kommunikatör, någon som går igenom rutan. Men därmed riskerar man också att reducera partiets problem till ett kommunikationsproblem. Många partier har genom åren begått detta misstag. Det är enklare att säga att man inte får ut sitt budskap än att medge att det kanske är budskapet som inte går hem.