Mikaela Waltersson, förbundsordförande för Moderaterna i Halland bekräftar att många av länets moderat politiker satsar på att profilera sig lite extra i valrörelsen.
– Vi ser att utvecklingen går mot att väljarna röstar på en person, en enskild politiker som man tycker att man känner till, säger Mikaela Waltersson.
Finns det inte en risk med att det blir mer fokus på en person än partiets politik?
– Det är jag inte orolig för. Våra kandidater framför vår politik och har en stabil ideologisk ryggrad, säger Mikaela Waltersson (M), som själv satsar på personvalskampanj till fullmäktige i Halmstads kommun och till landstingsfullmäktige (Region Halland).
Men personval lockar främst redan pålästa, politiskt intresserade och äldre väljare, det visar rapporten ”20 år med personval” från Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet 2015.
Svalt intresse för att kryssa
Personröstningen har, enligt rapporten, inte blivit lika utbredd bland väljarna som var tänkt när möjligheten infördes 1995.
Andelen personkryss har aldrig nått över 30 procent av de röstande i riksdagsval, men låg däremot på 50 procent i valet 2014 till Europaparlamentet.
Färre kandidater än förväntat har blivit inkryssad i folkvalda församlingar. Endast 12 kandidater valdes till riksdagen genom personvalssystemet 2014.
Vid valet 2014 var det 58 procent av 1 012 tillfrågade väljare som ansåg att möjligheten till personval bör finnas och det var lagom som det var i det årets riksdagsval. 16 procent av dem tillfrågade ville däremot ha mindre av personval i valet, en ökning från 12 procent år 1998.
Fler politiker personkampanjer
Antalet politiker som personvalskampanjer har däremot ökat, från 37 procent 1998 till omkring hälften 2014. Anledningen är bland annat missnöje med det egna partiets stöd och nomineringsprocess eller att man vill göra politisk karriär.
Rapporten ”20 år med personval” bygger på officiell valstatistik insamlad av Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.