Socialdemokraternas ja till Nato kom med två förbehåll. Man vill inte att kärnvapen eller permanenta militärbaser placeras på svenskt territorium.

Till Agenda säger statsminister Magdalena Andersson att Natos innehav av kärnvapen utgör ett argument mot militäralliansen. Men hon tror samtidigt att Sverige fortsatt kan vara en stark röst för nedrustning och avspänning i världen, även om man blir medlemmar.

– Flera av de initiativ som har tagits mot kärnvapen, till exempel Stockholmsinitiativet som drevs av Margot Wallström, där finns ju också flera Natoländer med, säger hon.

Gör som Norge och Danmark

Kommer det kunna finnas kärnvapen på svensk mark?

– Där säger vi socialdemokrater att om Sverige blir medlemmar då ska vi göra samma uttalanden som Norge och Danmark har gjort, nämligen att man inte vill ha kärnvapen och fasta baser på sitt territorium. Det är också något som har respekterats av Nato.

Varför ska vi inte ha fasta baser om vi nu ska vara med i Nato?

– Vi kommer ha ett nära samarbete men i fredstider vill vi inte ha fasta baser på vårt territorium.

Krav från Turkiet

Natolandet Turkiet har ställt ett antal krav på Sverige inför ett eventuellt medlemskap. Det handlar bland annat om export av krigsmateriel till Turkiet och påstådda relationer med de kurdiska organisationerna PKK och YPG.

Magdalena Andersson säger att hon räknar med att processen innan Sverige eventuellt är fullvärdiga medlemmar kan ta upp till ett år och att man räknar med att många frågor kommer dyka upp längs vägen.

– Det har vi sett tidigare och det var vi förberedda på. Vi kommer ha dialog på många olika nivåer med alla 30 medlemsländer i Nato, så även Turkiet.

Kan Sverige behöva böja sig för krav från Turkiet?

– Vi kommer att ha dialog med alla Natoländer under den här processen, upprepar Magdalena Andersson.