Att bli könsstympad innebär att få delar av sitt underliv bortskuret och ihopsytt. Syftet är att reglera kvinnors sexualitet. I vissa länder, som Somalia, sker så kallad faraonisk stympning. Då skärs så mycket som möjligt bort av klitoris och inre och yttre blygdläppar. Sedan sys kvinnans underliv ihop nästan helt och hållet. En liten öppning lämnas för att mens och urin ska komma ut. Allt sker helt utan bedövning, i regel innan flickan fyllt fem år.
LÄS MER: ”Alla kvinnor jag kände och litade på höll fast mig”
Får svåra problem
Kvinnor som könsstympats får ofta svåra smärtor i underlivet och magen. Urin och mensblod har svårt att komma ut vilket orsakar problem som upprepade urinvägsinfektioner och kraftiga smärtor vid menstruation. De som utsatts för faraonisk stympning har ofta svårt att röra sig och vara fysiskt aktiva. Smärtorna i underlivet är för stora.
Betydligt fler drabbade kvinnor
År 2015 uppskattade socialstyrelsen att det fanns uppemot 38.000 könsstympade kvinnor i Sverige, men nu har en ny sammanställning gjorts för ett antal länder i Europa som visar att det är en grov underskattning. Enligt siffror som SVT Nyheter har tagit del av handlar det om mångdubbelt fler.
Sammanställningen visar att Sverige är ett av de länder som har störst andel kvinnor från länder där könsstympning är mycket vanligt, länder som Somalia och Etiopien.
TV: Så här går kvinnlig könsstympning till
Tabubelagt
Könsstympning är ett problem man inte talar om. Kvinnorna lider i tysthet och är ibland inte ens medvetna om varifrån deras problem kommer. Vissa har stympats så tidigt i livet att de inte minns vad som hände. Och stympningen fortsätter även bland barn som finns här. Traditionen är så stark att många åker till hemlandet eller något annat land för att genomföra ingreppet på sina flickor, trots att det är förbjudet enligt svensk lag.
”Måste våga fråga”
Det stora antalet stympade kvinnor som finns i Sverige ställer nya krav på sjukvården och skolan.
– Vi måste våga fråga kvinnor vi möter från de här länderna om de har problem och om de utsatts för könsstympning. Det finns hjälp att få här i Sverige och de måste få veta det, säger Bita Eshragi, kvinnoläkare vid Sveriges enda specialistmottagning för könsstympade kvinnor, Amelmottagningen.
Hjälper drabbade
Bita och hennes kollegor gör nu en stor utbildningssatsning inom sjukvård och skola i Stockholmsregionen.
– De kvinnor som kommer till oss på mottagningen har stora problem. Vi hjälper dem att operera bort det som är skadat och öppna upp deras underliv igen. Men det finns så många fler drabbade kvinnor i vårt samhälle i dag, kvinnor som vi måste upptäcka och försöka hjälpa, säger Bita Eshragi.
Fotnot: Sifferuppgifterna i den här texten har ändrats sedan den först publicerades. Det är komplicerat att beräkna hur många flickor och kvinnor i Sverige som är eller riskerar att bli könsstympade. EU-organet ”The European Institute for Gender Equality” (EIGE) har publicerat en guide med riktlinjer för hur EU-länderna bör beräkna antalet kvinnor i riskgruppen. Eftersom de sifferuppgifter som finns tillgängliga för Sverige är osäkra avstår SVT Nyheter från att ange en exakt siffra.