Elever som inte får lära sig det de ska och ensidig undervisning där eleverna alltför ofta får sitta själv och räkna ur läroboken. Det är en del av den kritik som riktats mot matematikundervisningen från Skolinspektionen.

För att höja kvaliteten på undervisningen startar nu Matematiklyftet. Under fyra år kommer alla matematiklärare i landet, på alla nivåer, erbjudas fortbildning. Totalt handlar det om 40.000 personer.

Tanken är att lärarna med hjälp av en handledare ska lära sig av varandra. Det kan handla om olika förslag på hur undervisningen kan varieras, till exempel genom grupparbeten, digitala hjälpmedel eller undervisning i andra miljöer. Men det handlar också om att lärarna ska bli medvetna om vad de gör och vad som fungerar.

Mer aktiv undervisning

Enligt Anna Ekström, generaldirektör på Skolverket, är bättre undervisning avgörande om resultaten i matematik ska förbättras.

–Det som behövs är en undervisning där läraren planerar och genomför undervisningen på ett strukturerat sätt. Sedan behövs det också att lärarna verkligen kollar att eleverna hänger med. Det behövs också en undervisning där eleverna är aktiva och inte bara sitter och räknar i böckerna, säger hon.

Varför fungerar inte matematikundervisningen så i dag?

–Det är svårt att hinna med att lägga upp undervisningen på ett sådant sätt när man har många barn och många klasser. Men det är också viktigt och därför erbjuder vi nu mer stöd och fortbildning. Vi tror att lärarna kan göra mycket för att stötta varandra.

Hoppas att fler når längre

Gun-Marie Persson är rektor på Malmaskolan i Köping kommun, och själv matematiklärare i grunden. För henne var det självklart att tacka ja till att delta i Matematiklyftet.

–Vi får tänka på att världen förändras snabbt och att vi inte kan undervisa på samma sätt som vi gjorde för 25 år sedan. Vi måste förnya vårt arbetssätt, säger hon.

Just det pedagogiska samtalet och kollegiala lärandet är något som Gun-Marie Persson tror lärarna saknat. Och trots att de flesta elever på Malmaskolan redan i dag når målen har hon höga förhoppningar om bättre resultat.

–Vi ska även tänka på att höja måluppfyllelsen för alla elever, inte bara de som behöver stöd utan även att de duktiga eleverna ska känna att man inte ska kämpa för ett godkänt utan ska fixa de högre betygen, säger hon.

Skolor får själva hitta tiden

Det är upp till huvudmännen att hitta tiden för att delta i Matematiklyftet inom den ordinarie verksamheten. Trots det tror Gun-Marie Persson att de flesta kommer att tacka ja.

–Jag tror inte att kommunerna kommer att ligga så bra till när Skolinspektionen kommer och ska titta på hur vi har bedrivit matematiken och kanske ser att vi inte har lyckats så väl men samtidigt tackat nej till ett erbjudande att vara med i Matematiklyftet, säger hon.