Moderata kvinnoförbundet föreslår att alla gravida kvinnor vid förlossning själva ska få bestämma om de vill göra kejsarsnitt eller inte. I förslaget betonar de också betydelsen av en nationell samstämmighet i bedömningen.

I dag varierar bestämmelserna kraftigt beroende på var i Sverige man befinner sig och vilken läkare man har.

Olof Stephansson, förlossningsläkare och forskare vid Karolinska institutet, delar kvinnoförbundets bild att det ser olika ut i regionerna i Sverige. Det beror på att det finns 21 sjukvårdsregioner i landet som ganska självständigt bestämmer hur man utför sjukvård, säger han.

– Det är därför svårt att säga att allt ska gå likadant till i hela landet eftersom det inte är så som sjukvården bedrivs i Sverige.

Läkaren: ”Vill inte utsätta dem för ökade risker”

Stephansson ser även risker med att kvinnor ska få välja fritt kring kejsarsnitt.

– Det är medicinskt sett större risker med kejsarsnitt än vaginal födsel, både på kort och lång sikt, säger Olof Stephansson.

Stephansson hänvisar till en rapport från SBU som visar att riskerna är större för både mamma och barn med kejsarsnitt.

Exempel på komplikationer med ökad risk för mamman är infektion, blodpropp i lungan efter förlossningen, riklig blödning och att livmodern brister. Dessa exempel är i fall med planerat kejsarsnitt utan medicinsk indikation, enligt rapporten.

Komplikationer för barnet vid kejsarsnitt är till exempel behov av neonatalvård, att barnet utvecklar astma och att barnet drabbas av andningsstörning efter förlossningen.

Olof Stephansson klargör hur Karolinska universitetssjukhuset arbetar för att motverka riskerna.

– Vår uppgift är att försöka lotsa de gravida kvinnor som inte har medicinska risker till en vaginal födsel, säger han och fortsätter:

– Vi vill inte utsätta dem för ökade risker.

Hör överläkaren Sophia Brismar Wendel om nya förslaget i videon: ”Måste nyanseras”.