SVT har tagit del av asylbeslut från Migrationsverket och pratat med ett flertal advokater som vittnar om ”husförhörsliknande” frågor. Till exempel ”hur många delar består nya testamentet av?”, ”vad är skillnaden mellan den ortodoxa och protestantiska kyrkan?” och ”vilka är sakramenten?”. Husförhör hölls av svenska präster för att testa församlingsbornas bibelkunskaper fram till slutet av 1800-talet.

– Jag tycker det är fruktansvärt. Jag har flera gånger avbrutit handläggare som ställer de här frågorna för att de inte är relevanta och är alldeles för komplicerade, säger Serpil Güngör, advokat.

LÄS MER: Kristna församlingar växer när asylsökande konverterar

Kritikerna menar att Migrationsverket testar kunskapen om kristendomen, inte tron.

– Det är absolut inte kunskapen om Gud som avgör ens tro, säger Gunilla, diakon i Svenska kyrkan, som i flera år har arbetat med asylsökande som väljer att bli kristna.

”Kan vara relevanta”

På Migrationsverket försvarar man kunskapsfrågorna.

– Faktafrågor kan ju vara relevanta ibland, och ibland är de inte alls relevanta. Det beror på i vilket sammanhang de ställs. Det kan vara en del av en rad andra frågor som handlar om andra delar av religionen. Det är viktigt att de utgör en del av den sammanvägda bedömningen, säger Carl Bexelius, biträdande rättschef på Migrationsverket.

Frågorna anpassas efter den sökande

Det står i Migrationsverkets riktlinjer att kunskap ska testas och vägas samman med bland annat vad personen berättar om varför hen blivit kristen, hur hen utövar sin tro och vad hen känner inför sin gamla tro. Men Migrationsverket påpekar att kunskapsfrågorna bara är en del av bedömningen som avgör om personen får asyl eller inte.

– Det finns rimliga krav på att den sökande ska ha en viss kunskap utifrån vad den har berättat om hur denne har tillgodogjort sig kunskap i bibeln. Då ska kunskapen finnas naturligt och inte vara något som man behöver läsa sig till.

Vilka kunskapsfrågor som ställs är anpassade efter den sökande, till exempel hur länge hen varit kristen och vilken roll hen haft i kyrkan. Ju mer personen varit aktiv i kyrkan, desto mer antas personen kunna.

LÄS MER: Ahmad förhördes: ”Jag är kristen från hjärtat”

SVT har tagit del av flera beslut från Migrationsverket som beskriver att sökande har ”bristande kunskap” eller saknar ”djupare kunskap”.

Vad är då tillräcklig kunskap?

– Det kan man aldrig svara på. Om en person har en viss kunskap kan de här frågorna vara rimliga att ställa.

”Migrationsverket är religiösa analfabeter”

I ett asylbeslut som SVT tagit del av står det att den sökande är intresserad av jämställdhet och kvinnans ställning i islam. ”Trots detta har det av utredningen i ärendet inte framgått att du har kunskap om bibelns texter om kvinnans ställning i förhållande till mannen och i församlingen. Du känner t.ex. inte till Paulus texter om den kristna slöjan och om kvinnan som mannens avbild samt hennes plats som tigande i församlingen” står det i beslutet.

– Det skulle kunna tyda på en viss okunskap om vad religion är och vad tro innebär för människor. En viss religiös analfabetism, säger Gunilla, diakon i Svenska kyrkan.

Anledningarna till att asylsökande konverterar till kristendomen är många. Vissa har blivit kristna redan i sina hemländer och flytt för att de riskerar livet på grund av det. Andra har gjort det för att de vill lämna islam. Många som lämnar sin religion och blir kristna kommer från Iran och Afghanistan. Personer från de länderna har generellt svårt att få asyl i Sverige i dag. Att vara förföljd på grund av sin religion kan ge asylskäl.

Tror du att det finns människor som konverterar för att få asyl?

– Det vet bara Gud. Vem kan svara på den frågan? Jag föredrar att lita på människor. Man kan ju säga att det är naivt, men då är jag gärna naiv, säger Gunilla.

Få handbok inför förhör

Hur det går i kunskapsfrågorna väger tungt i beslutet ifall den asylsökande ska få stanna eller inte. Det uppger ett flertal advokater som SVT har varit i kontakt med.

– Ja, det påverkar. Det är min erfarenhet av de beslut som jag tagit del av, säger advokat Serpil Güngör.

Bland asylsökande och advokater är det allmänt känt att Migrationsverket frågar efter faktakunskaper. Gunillas församling har till och med börjat skriva en handbok med fakta för asylsökande inför intervjun med Migrationsverket. Och Serpil Güngör uppmanar sina klienter att studera innan intervjun.

– Jag förbereder alltid klienten på att det kommer ställas frågor kring religionen, säger hon.

Att det har gått så långt som att asylsökande läser på inför intervjun kände Carl Bexelius inte till sedan tidigare.

– Det är väldigt olyckligt, det som jag hör från dig. Det är inte vi på Migrationsverket som uppmuntrar den asylsökande att ha en särskild kunskap.

SVT har valt att inte publicera efternamnet på diakonen på grund av en möjlig hotbild.