För några veckor sedan uppmärksammade SVT Nyheter att Migrationsverket håller särskilda ”kristendomsprov” med asylsökande som konverterat till kristendom. Detta för att testa om en person verkligen är troende eller om personen bara säger det för att få asyl i landet.
LÄS MER: Migrationsverket håller ”kristendomsprov”
Vissa frågor som Migrationsverket har ställt under dessa ”prov” har dock fått hård kritik. Till exempel rena kunskapsfrågor som är svåra för en nybliven kristen att svara på. Även frågor som inte har ett definitivt svar, som exempelvis ”Vad säger kristendomen om skärselden?”, har ställts.
Öppet brev
Sveriges kristna råd, en samordnande ekumenisk organisation för kristna samfund, skriver nu i ett öppet brev att de vill att Migrationsverket ser över hur de bemöter asylsökanden som konverterat.
– Det som gör mig riktigt upprörd är att de här frågorna är felaktiga. Det finns inga svar på dem helt enkelt, säger SKR:s generalsekreterare Karin Wiborn som varit med och skrivit brevet.
Hon tillägger att Migrationsverket i samtal med SKR själva har sagt att de känner att något har felat när dessa frågor har ställts till konvertiter. Frågor som egentligen inte ska ställas.
Den kristna tron en process
Karin Wiborn menar att kunskapsfrågor kan vara luriga. Personen kan lära sig svaren enbart för att klara provet, eller så kan personen helt enkelt vara så pass ny i den kristna tron att den ännu inte kan svaren på dessa frågor. Hon tycker att Migrationsverket istället ska fokusera på att ställa frågor som handlar om personens process in i den kristna tron.
LÄS MER: Ahmad förhördes: ”Jag är kristen från hjärtat”
– Man kanske inte har läst den del i Bibeln som de frågar efter, eller så saknar man vissa kunskaper. Utan man kanske bara har tagit några stapplande steg till tron. Men det betyder inte att man inte kan vara kristen, eftersom det är en process att byta tro. Istället kan man fråga: ”Var är du i processen av att bli kristen?”, ”Är du på väg att döpas?”, ”Hur ofta går du till kyrkan?”, Varför vill du vara kristen?” och så vidare, säger hon.
Särskild kunskap behövs
Dock förstår Karin Wiborn att en handläggare gärna använder kunskapsfrågor då de är lätta att ”bocka av” under en utredning av någons religiösa övertygelse. Därför önskar hon i det öppna brevet att Migrationsverket överväger att fortbilda handläggare och beslutsfattare om religion och tro. Ytterligare ett förslag är att Migrationsverket ska: ”Säkerställa att det finns experter med särskild kompetens inom religion inom de utredande enheterna”.
Både Karin Wiborn och Migrationsverket betonar att de har ett mycket gott samarbete och dialog med varandra i denna fråga. För några år sedan genomfördes en stor gemensam utbildningsinsats över hela landet mellan Sveriges kristna råd och Migrationsverket där erfarenheter och kunskaper om konvertiter utbyttes. SKR ser gärna att en sådan insats görs om, medan Migrationsverket vill avvakta. I ett mejlsvar till SVT Nyheter skriver rättschefen Fredrik Beijer bland annat:
”Jag träffade representanter för SKR i förra veckan och vi diskuterade frågan. Vi är helt överens om att de utredningsmetoder som har rapporterats i media inte är sådana som vi ska använda och som beskrivs i våra styrdokument.”
”(…) Det är dock för tidigt att dra slutsatsen att de problem som har lyfts fram i media är en rättvis beskrivning av hur myndigheten generellt arbetar med dessa frågor eller om det är enskilda tjänsteman som hamnat fel i sin metodik. Vi kom därför överens om att representanterna för SKR ska ta fram exempel på hur det ser ut i frågan från sida och att Migrationsverket efter sommaren ska göra en tematisk uppföljning av hur konvertitärenden utreds och bedöms. Om det visar sig att det finns ett behov av att på nationell nivå på nytt göra en utbildningsinsats så ska vi förstås göra det.”