I mars gav regeringen MSB i uppdrag att lämna förslag på åtgärder för att stärka Sveriges civilförsvar. Nu har myndigheten svarat med mer än 700 förslag på hur detta ska göras. Ett 70-tal myndigheter har bidragit till listan.
Stort fokus ligger på att stärka samhället på lokal nivå inför en kommande kris. Myndigheten vill bland annat:
- Att större resurser ges till regionerna och kommunerna inom områdena räddningstjänst, energiförsörjning, transportinfrastruktur, vård, skola och omsorg.
- Stärka information- och cybersäkerheten för kritisk infrastruktur för bättre skydd mot sabotage, spionage och terrorbrott.
- Se investeringar i drivmedelsförsörjning och i elproduktionsanläggningar. Detta för att skapa en robust försörjning av fjärrvärme, fjärrkyla, biogas och drivmedel i kommunala verksamheter.
Ingen plan för ransonering
MSB ber också regeringen att så snart som möjligt besluta om att aktivera civilplikten i alla dess delar. Detta med målet att se till att utbildad personal finns tillgänglig för att förstärka till exempel räddningstjänsten vid en kris eller i krigstid.
Myndigheten uppmanar också regeringen att ge en eller flera myndigheter i uppdrag att planera inför en eventuell ransonering, något som inte sker idag.
Man vill även se en analys av vilka myndigheters uppgifter som inte kan övertas av en annan myndighet.
”Betydande summor”
Enligt Annika Elmgart, chef för MSB:s avdelning för krisberedskap och civilt försvar, är det centralt att det lokala fungerar som det ska vid en kris.
– Det måste nu finnas en robust finansiering på den lokala nivån som inte har funnits, säger hon.
Hur lång tid tror ni att det tar att genomföra åtgärderna?
– Det beror naturligtvis på hur mycket pengar som tillskjuts. Vi har gått in med det här underlaget, det är betydande summor, vi vet inte vad som kommer tillbaka.