– Man vill påverka opinionen och svenskt beslutsfattande, det vi brukar kalla för den inre viktiga kärnan: vår demokrati och vårt sätt som vi själva valt att leva. Det försöker man påverka och man har också försökt påverka ansökan om medlemskap, säger Thomas Nilsson, nytillträdd chef för Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must.
Bakom de ryska operationerna ligger enligt generallöjtnanten både statsaktören Ryssland och mellanhänder, så kallade proxys.
– Vi har sett olika exempel som vi tolkar är aktioner som kommer från Ryssland som statsaktör. En del saker gör man själv, andra saker gör man genom ombud.
Mustchefen: Man avsätter resurser
Thomas Nilsson vill inte gå in på om anti-Nato-demonstrationerna på senare tid är exempel på opinionsyttringar som myndigheterna misstänker är drivna av främmande makt, men han hävdar att det finns flera exempel på påverkansförsök av både öppen och dold karaktär. De ryska uttalandena om ”militärtekniska åtgärder” om Sverige går med i Nato är ett av dem.
– Att man avsätter resurser och att man agerar, det har vi sett, säger Thomas Nilsson.
Utöver den svenska Natoprocessen finns flera uppenbara mål för främmande makts spioneri och sabotageförberedelser i Sverige som Must arbetar med att bemöta. Det handlar bland annat om upprustningen av totalförsvaret, nya regementen och svenska leveranser av stridsfordon och ammunition till Ukraina.
– Ryssland har uttalat hur man ser på det stödet så det är klart att det finns en hotbild till det. Det har vi tagit med i vår planering och vidtagit åtgärder för.
Utländska medborgare har gripits vid skyddsobjekt
Thomas Nilsson uppger att utländska medborgare gripits av Försvarsmaktens personal under det gångna året i anslutning till olika skyddsobjekt, men han vill inte bekräfta att det finns en koppling till stödet till Ukraina.
– Vi i Försvarsmakten har ingripit vid vissa av våra skyddsobjekt som vi har befogenhet att göra, men de individerna överlämnar vi sedan till polismyndigheten som utvärderar för att se om någon ska lagföras.
Must: En hemlig organisation
Merparten av Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Musts arbete är sekretessbelagt. Även till synes oförargliga uppgifter såsom storleken på Musts budget, antalet anställda och antalet underrättelserapporter till de två uppdragsgivarna, Försvarsmakten och regeringen, hålls hemligt.
Must är en del av Försvarsmakten och har fem avdelningar. En av avdelningarna är än mer hemlig jämfört med de övriga fyra och bär namnet Kontoret för särskild inhämtning, KSI. Utifrån vad som är känt arbetar KSI med särskilt känsliga uppdrag som bland annat utförs av personer som har möjlighet att arbeta under täckmantel, så kallad kvalificerad skyddsidentitet. Även vem som är chef för KSI är hemligt.
