Det är första gången som Natos militära kommitté sammanträtt efter Natos toppmöte i Madrid i slutet av juni.

Då kom medlemsländernas politiska ledare överens om att Nato ska öka antalet soldater i hög beredskap från 40 000 till 300 000  vid den östra flanken, på grund av Rysslands anfallskrig i Ukraina.

Nu har man diskuterat hur medlemsländerna kan bidra. Konferensen ägde rum i Estlands huvudstad Tallinn i helgen.

Ingen samsyn om förbanden

Polen och flera av de baltiska länderna har tidigare uttryckt önskemål om att amerikanska förband ska placeras permanent i deras länder för att avskräcka Ryssland från anfall.

Estlands försvarschef, generallöjtnant Martin Herem, är dock tveksam till att placera en hel amerikansk brigad permanent i Estland. En brigad består av 3 000 till 5 000 soldater.

– Vi måste hitta balansen mellan permanenta styrkor och roterande styrkor som övar och utplaceras här. Sedan måste vi ta reda på hur många ytterligare permanenta militärbaser som behövs. Jag tror inte att vi behöver permanenta brigadenheter här. I Estland tror jag inte att det är effektivt, sa Herem.

Svenska stridsflyg och markförband

Samma dag som konferensen inleddes uppgav Sveriges Försvarsmakt att Sveriges bidrag till Nato kan bli stridsflyg för air policing, markförband till Baltikum och Östeuropa samt fartyg till alliansens stående marina styrkor.

Sveriges ÖB Michael Bydén var inbjuden första gången som observatör, men saknar rösträtt eftersom ländernas Natoansökningar inte är godkända av alla medlemsländer. Rob Bauer, amiral och ordförande i militärkommittén, var tydlig med att Sverige och Finland deltar i samtalen.

– Tillsammans diskuterade vi hur vi kan stärka vår kollektiva säkerhet. Och hur vi ska implementera de långtgående beslut gällande Natos inställning till försvar och avskräckning som fattades av vårt politiska ledarskap på Natos toppmöte i Madrid, sa han.