– Om skolgårdarna fortsätter att krympa blir det svårt att tillgodose barns behov av en bra utomhusmiljö. Det är viktigt att kunna få röra på sig, leka och springa, men också att man kan få dra sig undan en stund för att få en paus under skoldagen, säger Ulrika Åkerlind på Boverket. 

Det här är första gången som den här typen av kartläggning görs och den visar att varje elev har fått nästan fyra kvadratmeter mindre på tre läsår. År 2014-2015 hade varje elev 48,5 och det har minskat till 44,8 kvadratmeter läsåret 2016-2017. 

30 kvadrat är bra

Enligt Boverkets rekommendationer bör varje elev ha 30 kvadratmeter så genomsnittet ligger i överkant, men så många som 480.000 elever har mindre än 30 kvadrat.  

Det här beror på att variationerna över landet är väldigt stora; från att en del friskolor inte har någon skolgård alls till att eleverna i Storumans kommun har hela 148,3 kvadratmeter. Det är tio gånger så mycket yta som eleverna har i Stockholms kommun. 

– Vi vet att det är bra för barns inlärning att röra på sig och nu när vi vet att skolgårdarna krymper kan vi uppmärksamma trenden, säger Ulrika Åkerlund. 

Paviljonger på skolgården

Att skolgårdarna krymper beror på att det blir fler och fler barn på de befintliga skolorna.

– Men också att man bygger ut skolorna genom att sätta upp tillfälliga byggnader på skolgårdarna för att fler elever ska få plats, säger Ulrika Åkerlund. 

Och det är en trend som man ser över hela landet, att så kallade paviljonger sätts upp och tar yta från skolgården. Ett exempel är Sandåkraskolan i södra Stockholm där varje elev har 18,5 kvadratmeter att röra sig på. 

– De här paviljongerna har vi satt upp för att alla elever i området ska få plats. Alternativet är att eleverna får en skolplats väldigt mycket längre från där de bor, säger Jesper Tornebjer som är rektor på Sandåkraskolan. 

Men varför måste ni sätta upp dem just på skolgården?

– Vi äger inte annan mark än just vår skolgård. Vi hade gärna annekterat annan mark, men i Stockholm är det markbrist och det är ett problem. 

Sandåkraskolan har dock fått låna lite mark av idrottsförvaltningen så två av deras paviljonger står på annan mark än på skolgårdsyta. 

Storleken är viktig

Ulrika Åkerlund säger att 30 kvadratmeter inte är ett absolut mått man måste följa, utan en riktlinje och vad som finns på skolgården är absolut också viktigt. 

– Men man kan ju inte få jättebra kvalitet med många olika saker på en väldigt liten yta, så storleken är viktig. Vi kan inte dra några långtgående slutsatser än, men nu vet vi hur stor skolgårdsytan är på nästan alla grundskolor i hela Sverige. Och trenden är tydlig. De krymper.