Forskare vid Karolinska Institutet har under fyra år (2006-2009) följt över 25 000 individer med diagnosen ADHD via läkemedelsregistret och brottsregistret. Det är den första och största registerstudien om ADHD och kriminalitet hittills.
Enligt den sjönk brottsligheten hos vuxna personer med ADHD kraftigt under de perioder som de tog läkemedel, jämfört med när de inte medicinerade. Forskarna har inte bara jämfört olika personer med ADHD, utan individerna har också jämförts med sig själva, alltså under perioder med och utan läkemedelsbehandling. Under läkemedelsperioderna sjönk brottsligheten med 32 procent.
Hämmar impulser att begå brott
Sambandet mellan medicinering mot ADHD och kriminalitet ser ungefär likadan ut för män och kvinnor och det gäller både mindre allvarliga brott, narkotikabrott och våldsbrott enligt forskarna.
– Vi vet sen tidigare studier att personer med ADHD kan behandlas med centralstimulerande läkemedel som påverkar hjärnan och därmed förbättrar uppmärksamhet och impulskontroll, säger Paul Lichtenstein, professor och en av författarna till studien från Karolinska Institutet. Och tanken är att kontrollerad impulskontroll leder till färre brott. De hamnar inte lika lätt i slagsmål eller får impulser att göra inbrott till exempel, fortsätter han.
Viktigt att varna för biverkningar
Samtidigt som forskarna i sin studie visat att läkemedel mot ADHD med största sannolikhet sänker risken för brottslighet, så menar de att det är viktigt att påpeka att de flesta läkemedelsbehandlingar innebär risk för biverkningar och därför måste risker värderas mot nytta vid varje enskild förskrivning, där den enskilde patientens hela livssituation ska vägas in.
– Visst är det så att man måste väga potentiella fördelar mot nackdelar vid varje förskrivning, säger professor Paul Lichtenstein vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik. Vi menar att man nu också måste ta hänsyn till denna troliga sänknng av risk för brottslighet i bedömningen. Man brukar säga att ungefär 30-40 procent av långtidsdömda brottslingar har ADHD. Om man kan minska deras återfallsrisk med 30 procent skulle det uppenbarligen påverka den totala brottsligheten i samhället.
KRIS förbundsordförande kritisk till studien
Men Christer Karlsson, förbundsordförande för kriminellas revansch i samhället KRIS, som själv har ADHD och inte medicinerar, är kritisk till studien. Han tror inte att ett piller kan förhindra brott.
– Jag tror inte på att behandla symtomen, man måste göra något åt orsaken, kärnan. Det finns en anledning till att man hamnar i kriminalitet, säger han och bankar knytnäven mot hjärtat. Det är nåt som inte är bra här inne. Det krävs andra saker; behandling, nätverk, jobb, fortsätter Christer Karlsson som själv varit drogfri och inte begått brott på 15 år.
– Och det finns tusentals killar och tjejer här hos oss som har adhd och som inte tar medicin och som inte begår brott, avslutar Christer Karlsson.
Studien som är finansierad av bl a Vetenskapsrådet och Kriminalvården, är publicerad i den ansedda vetenskapstidskriften New England Journal of Medicine.