I dag presenterade arbetsmarknadsminister Ylva Johansson det första snabbspåret för nyanlända.
Det handlar om kockar som tack vare en uppgörelse mellan fack och arbetsgivare snabbare ska få sina kunskaper bedömda och förhoppningsvis få ett jobb.
Det var i februari som arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) presenterade sin lösning på hur nyanlända med utbildning och yrkeserfarenhet snabbare ska komma in på svensk arbetsmarknad.
300 kockar väntar på jobb
Nu, sju månader senare, är det första av de så kallade snabbspåren klart att sjösätta. Tanken är att kockar med utländsk utbildning först får sina kunskaper kartlagda och bedömda för att sedan testas i ett restaurangkök. Modellen är framtagen av arbetsgivarorganisationen Visita och Hotell- och restaurangfacket (HRF) tillsammans.
I dagsläget finns det 300 nyanlända kockar som väntar på ett jobb.
– Här tittar vi på en valideringsmodell som tar två veckor att göra. Det är fantastiskt mycket snabbare än den tid det tar i dag för vägen till arbete, säger Ylva Johansson.
Arbetsmarknadsministern hoppas på fler snabbspår
Förhoppningarna på snabbspåren för kockar är stora men det går betydligt trögare i andra branscher som inom handeln och industrin. Hittills har bara fyra ansökningar om att få pengar till olika snabbspårsprojekt kommit in till arbetsmarknadsdepartementet.
Men Ylva Johansson är hoppfull och har hittills genomfört 13 trepartssamtal med parterna. Hur många nyanlända som kommer att ta del av snabbspåren kan arbetsmarknadsministern dock inte svara på.
– Jag tror det kommer att vara ganska många när samtliga snabbspår är klara. Men det beror naturligtvis på hur många personer som kommer och vad de har för kompetens, säger hon.
Gäller de med utbildning och erfarenhet
Nästa år lägger regeringen 376 miljoner på prestigeprojektet, totalt handlar det om närmare 1,7 miljarder på fyra år. Pengarna ska gå till Arbetsförmedlingen.
– De ska upphandla valideringen och se till att de nyanlända som behöver det får kompletterande utbildning.
Snabbspåren gäller de som redan har utbildning och erfarenhet i yrken det råder brist på i Sverige. Vad regeringen vill göra för att alla de nyanlända som saknar utbildning snabbare ska gå ett jobb är ännu höljt i dunkel.
– Jag kommer att återkomma med initiativ när det gäller de personer som har mycket låg kompetensnivå i förhållande till kraven på svensk arbetsmarknad, säger Ylva Johansson.
Visita: Lägre kostnader att anställa behövs
Eva Östling, vd på arbetsgivarorganisationen Visita, har sin lösning klar.
– Ska man ta in personer som inte har någon kompetens med sig då krävs det helt andra förutsättningar. Vi behöver enkla arbeten i Sverige och det måste självklart vara lägre kostnader för att anställa dem, säger hon.
Fakta: Nyanländas snabbspår
Regeringen hoppas att ett tjugotal snabbspår till jobb eller utbildning ska skapas inom olika bristyrken. Apotekare, kockar, läkare, lärare, målare, bilmekaniker, fastighetstekniker och byggnadsingenjörer är några exempel.
En nyanländ behåller sin etableringsersättning under deltagandet i ett snabbspår.
Arbetsförmedlingen (AF) gör en första kompetenskartläggning. Utbildningar, kompetenser och arbetslivserfarenheter valideras av branscherna.
Det är AF som upphandlar valideringar och eventuella kompletterande utbildningar för de arbetssökande.
Nästa år skjuter regeringen till 376 miljoner kronor till snabbspåren. Därefter landar kostnaden på 532 miljoner kronor för 2017, 422 miljoner kronor 2018 och 339 miljoner kronor för 2019.
Subventionerade anställningar – instegsjobb och nystartsjobb – kan vara aktuella.
Källa: Regeringen/TT