– Den grupp som var mest nöjd var förstås de som stöttade högerpopulisterna men samtidigt minskade inte nöjdheten lika mycket bland de som ogillar de högerpopulistiska partierna, säger Stefan Dahlberg, professor i statsvetenskap på Mittuniversitetet.
Dahlberg och hans kollegor använde sig av långa svarsserier där befolkningen i sju västeuropeiska länder har fått ange hur nöjda de är med demokratin i sina samhällen. Det är länder där så kallade högerpopulistiska partier antingen ingått i eller stöttat landets regering: Danmark, Finland, Grekland, Italien, Nederländerna, Norge och Österrike.
Att de som gillar de högerpopulistiska partierna blev nöjdare när de partierna fick mer inflytande är förstås inte förvånande. Mer förvånande är kanske att missnöjdheten med demokratin inte ökade mer bland de som ogillar de högerpopulistiska partierna.
Högt förtroende för demokratin sedan länge
Forskarnas förklaring är att det i stora delar av befolkningen finns ett stabilt förtroende för det demokratiska systemet.
– Det har byggts upp en goodwill under långa perioder, så när det kommer ett beslut, eller ett samarbete som man inte tycker om så lastar man ändå inte systemet för det, eftersom systemet levererat tidigare, säger Stefan Dahlberg.
Alla de aktuella länderna ligger i Västeuropa och har nästan alla varit demokratier under lång tid. I debatten i Sverige varnas ofta för utvecklingen i Ungern och Polen om Sverigedemokraterna skulle få ett ökat i flytande, men Stefan Dahlberg tycker det är viktigt att lyfta fram skillnaderna mellan förhållandena i Öst- och Västeuropa.
– De demokratiska bakslag som inträffat i Ungern och Polen har skett i sköra demokratier. Hittills har inte något liknande inträffat i etablerade demokratier, där det finns stabila institutioner. Det är väldigt stor skillnad mellan Öst- och Västeuropa i den meningen, säger Stefan Dahlberg.