Beräkningen av försvarsprisindex innebär att Försvarsmakten förlorar 2,5 miljarder 2018. Foto: Lars Pehrson/SvD /TT

Omräkning av index äter upp ökning av försvarsbudget

Uppdaterad
Publicerad

De senaste årens ökning av försvarsanslagen har nästan raderats av den årliga omräkningen med försvarsprisindex (FPI). Anslagen har minskat med 8,7 miljarder sedan 2012, enligt nya beräkningar från FOI.

Försvarsmaktens anslag räknas upp varje år med ett försvarsprisindex (FPI). Syftet är att kompensera för prisändringar i försvaret.

Men i verkligheten har de ökade anslagen minskat kraftigt på grund av omräkningen som görs med FPI.

Det innebär att försvarsanslagen minskat med 8,7 miljarder från 2012 till 2018, enligt den nya rapporten från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Hur säker är du på den här beräkningen?

– Den är tämligen säker. Det handlar om decimaler. Det är ren matematik i huvudsak, säger överingenjör Peter Nordlund som har gjort analysen på FOI.

Soldat på Norrbottens regemente i Boden inför Natoövningen Trident Juncture 18. Natos största övning sedan 1990. Foto: Petra Älvstrand/TT

Motsvarar nytt luftvärn

Minskningen i försvarsanslag, på grund av FPI, motsvarar nästan den kostnad som Sverige har för att köpa nytt luftvärn av USA.

Luftvärnsaffären beskrivs som en av Sveriges större vapenaffärer i modern tid. Kostnaden för den första beställningen av Patriotsystemet från USA beräknas bli minst 10 miljarder kronor.

Försvarsanslagen har minskat nästan lika mycket på grund av beräkningen av FPI.

– Det är väsentliga pengar det handlar om, säger Peter Nordlund.

Och minskningen tenderar att ackumuleras och blir större från år till år, tillägger han.

Sveriges överbefälhavare Micael Bydén tillsammans med amerikanska soldater framför Patriot luftvärn under övningen Aurora 17. Foto: Henrik Brunnsgård

Blev ännu sämre

Beräkningen av försvarsprisindex (FPI) har kritiserats i många år. Därför gjordes beräkningen om från och med 2012, efter ett beslut i riksdagen.

Men den nya beräkningsmetoden  resulterade istället i ett ännu större tapp för Försvarsmakten.

– Det blev betydligt sämre. Framför allt varnade vi väldigt tidigt från FOI att det skulle bli en försämring som skulle underfinansiera Försvarsmakten.

Testflygning av nya stridsflygplanet Jas 39 Gripen E som Försvarsmakten beställt. Foto: Lars Pehrson/SvD/TT

2,5 miljarder 2018

Enligt FOI:s beräkning, blir försvarsanslagen 2,5 miljarder lägre 2018 än de hade blivit med den tidigare beräkningsmodellen, som dömdes ut.

Modellen måste göras om ännu en gång för att kompensera Försvarsmakten för prisförändringar, anser FOI.

– Det är låg kunskap hos politikerna om det här. Men det har, i många fall, lika stor betydelse som de medvetna beslut de fattar om budgetförstärkningar eller neddragningar, säger Peter Nordlund.

Fakta försvarsprisindex

Beräkningen gäller anskaffning och vidmakthållande av försvarsmateriel. Det innefattar modernisering och uppgradering av vapensystem, men inte underhåll.

Kompensation för prisändringar för lönekostnader beräknas med ett annat index.

Fram till 2012 byggde metoden för hur man räknar ut försvarsprisindex till stor del på utformningen av kontrakten med försvarsindustrin och valutaberoendet vid anskaffning och vidmakthållande av försvarsmateriel.

Därefter har bland annat dessa hänsyn till ”försvarsspecifika” omständigheter tagits bort.

Källa: FOI

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.