Studien är en del av det stora forskningsprojektet ”Community” som bland annat undersöker immunförsvaret efter covidinfektion hos vårdanställda och patienter på Danderyds sjukhus.

I delstudien, som ännu inte är expertgranskad, deltog närmare 100 vårdanställda med genomgången covidinfektion samt en kontrollgrupp på 40 personer som aldrig haft covid.

Efter ett och ett halvt år hade 37 procent av deltagarna som haft covid fortfarande nedsatt luktsinne. Men 60 procent av dem märkte inte av sin förlorade doftförmåga.

– Vi är i allmänhet dåliga på att känna hur bra luktsinne vi faktiskt har. Vi vet inte exakt vad det beror på men en huvudteori är att hjärnan är kopplad så att vi inte ska ha så mycket uppmärksamhet på lukter om de inte spelar stor roll för oss, säger Johan Lundström, docent i klinisk neurovetenskap.

Hälften har förvrängd lukt

I studien framkom även att nästan hälften av deltagarna som insjuknade i covid under första vågen led av luktförvrängningar, det vill säga att saker fått en annan doft och smak.

Fem procent hade mycket svåra förvrängningar.

– Det är väldigt mycket mat som man inte kan äta då, man kan till exempel tycka att kaffe smakar gyttja eller att kött luktar som avföring. Hos vissa sprider sig aversionen. Till slut kan man bara äta vit pasta och vitt bröd.

”Kan bli allvarligt problem”

I förlängningen menar Johan Lundström att det kan vara farligt när en så pass stor andel inte är medvetna om sin luktnedsättning.

– Om 37 procent av de som haft covid-19 får nedsatt luktsinne och majoriteten av dem går upp i vikt så är det ett allvarligt problem på sikt.

Just nu ansöker forskargruppen om att få testa nya behandlingar för de som får långvariga luktproblem efter covid, men Johan Lundström tror att det också är viktigt att öka medvetenheten i frågan.

– När man är medveten om att man har dåligt luktsinne kan man både doftträna och hålla ner salt, socker och fett genom att i stället använda kryddor som sambal oelec.