Adik och Dina och deras två barn tillhör minoritetsbefolkningen uigurer. De kom hit från Kirgizistan för tre år sen. Det har nu gått 1,5 år sedan de fick ett slutgiltigt besked av migrationsöverdomstolen att de inte får stanna i Sverige. Sedan dess har familjen levt gömda i Stockholm. Adik säger att de inte har något val, att de inte kan återvända till Kirgizistan.

– Det finns en hotbild mot mig i Kirgizistan. Jag kan bli dödad. Men jag är mest rädd för vad som kommer att hända med våra barn om jag blir dödad, säger Adik.

Eftersom familjen är papperslös får de inget ekonomiskt stöd av vare sig Migrationsverket eller Stockholms kommun. Mat och boende bekostas helt av den ideella organisationen Asylkommittén Stockholm.

– Vi är verkligen tacksamma för den hjälp vi får. Utan den vet jag inte hur vi skulle klara oss, säger Adik.

Annan situation i Malmö

Deras situation skulle kunna ha sett helt annorlunda ut om de bodde i Malmö. Där har kommunen nyligen tagit fram nya riktlinjer som tar hänsyn till Barnkonventionen. I riktlinjerna, som börjar gälla vid årsskiftet, står det att papperslösa barn som vistas i kommunen ska ha rätt till försörjningsstöd. Dessutom ska papperslösa barnfamiljer få bistånd till boende.

Malmös kommunalråd Carina Nilsson (S) säger att barn ska ha lika rättigheter oavsett vart de befinner sig. Det är inte barnen som har bestämt i vilken situation de har hamnat.

– Som det är nu har barn som befinner sig i Malmö rätt att gå i skolan. Men vi tycker att de så klart ska ha rätt till en dräglig levnadsnivå också där de får hjälp med mat och bostad.

Ingen har liknande riktlinjer

Men så här ser det inte ut överallt i landet. Vid en rundringning till några större kommuner i Sverige är det ingen som har tagit fram liknande riktlinjer, eller är på väg att göra det. Två av de kommunerna är Göteborg och Stockholm.

Anita Dorazio är medgrundare till Asylkommitén Stockholm och har jobbat aktivt med flyktingars rättigheter sedan 80-talet. Hon säger att vissa socialsekreterare tar egna beslut att hjälpa papperslösa. Men det här första gången hon hör talas om en kommun som så tydligt hänvisar till Barnkonventionen som Malmö gör.

– När vi ringer till socialtjänsten i Stockholm och säger att vi har en familj som behöver hjälp och stöd. Att de inte har någonstans att bo, eller att det kostar flera tusen kronor i hyra och att de inte de inte har några pengar. Det är nästan så att de skrattar åt oss, säger Anita Dorazio.

Upp till kommunerna själva

Enligt Socialstyrelsen är det upp till kommunerna själva hur de vill tolka socialtjänstlagen när det gäller papperslösa. Men alla personer som vistas i kommunen ska ha rätt till en individuell prövning av kommunen och kan få nödhjälp vid akuta situationer. Det gäller även papperslösa. Om ett barn far illa har kommunen också en skyldighet att gripa in.

Däremot står det inget specifikt i Socialtjänstlagen när det gäller försörjningsstöd eller bostadsbidrag till papperslösa barn. Elis Envall jobbar som utredare på Socialstyrelsen och säger att det inte går att avgöra om kommunerna gör rätt eller fel i sina tolkningar.

– Att de inte har sådana här riktlinjer när det gäller papperslösa kanske snarare beror på att de inte har tänkt genom den här frågan ordentligt. Malmös exempel kanske kommer att ge en diskussion inom olika kommuner som kan vara nyttig, säger Elis Envall.