I fjol meddelade finansminister Magdalena Andersson (S) att regeringen vill ersätta det så kallade överskottsmålet, som innebär att statens finanser måste uppvisa ett överskott om 1 procent av BNP över en konjunkturcykel.
Regeringen sade då att det istället ska räcka med att de offentliga finanserna är i balans.
I det läget beslutade riksdagen mot den rödgröna minoritetsregeringens vilja att tillsätta en parlamentarisk utredning som finansministern alltså ansåg vara onödig.
Utredningen har letts av Jens Henriksson och resultatet presenterades i dag. Jens Henriksson är vd för Folksam och f d socialdemokratisk statssekreterare i finansdepartementet.
”Skuldankare” nytt instrument
Utredning föreslår att ett nytt överskottsmål inrättas.
Det ska vara på en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel. Samtidigt föreslås ett helt nytt instrument, ett så kallat skuldankare, som innebär att statsskulden får vara högst 35 procent av BNP. En avvikelse på plus eller minus fem procentenheter kan tillåtas i vissa fall.
Dagens statsskuld är cirka 40 procent vilket innebär att politikerna nu får arbeta mot att minska denna skuld under kommande år.
Det är en stor förändring. Man kan säga att kraven blir lite slappare när man inte behöver hålla sig på en procent av BNP mot nu istället 0,33 procent. Som motvikt har man nu det så kallade skuldankaret som innebär att statsskulden inte ska tillåtas växa sig fullt lika stor som tidigare.
Förklara avvikelser
Det nya regelverket ska enligt förslaget träda i kraft den 1 januari 2019 och det ska enligt uppgörelsen utvärderas vart åttonde år, berättade Jens Henriksson.
Enligt uppgörelsen ställer regelverket krav på att regeringen inkommer med en förklaring till varför man avviker från överskottsmålet – om avvikelsen är betydande.
– Det behöver inte vara fel att avvika från målet. Det kan ha varit något stort som har inträffat, som Lehman Brothers eller något liknande, säger Jens Henriksson.
Kommittén föreslår även nya valberedningsrutiner till Finanspolitiska rådet, som samtidigt ska få en mer uttalad roll i uppföljningen av överskottsmålet.
– Det är bra för Sverige att vara överens om ett bra finanspolitiskt ramverk, säger Jens Henriksson.
Alla utom SD
Vid presskonferensen meddelade utredaren Jens Henriksson att alla partier i riksdagen, utom Sverigedemokraterna, ställer sig bakom förslaget.
– Vi är ganska nöjda med de mål som haft hittills, säger Oscar Sjöstedt, Sverigedemokraternas ekonomisk-politiska talesman.
Sjöstedt menar att de nya reglerna innebär sänkt ambitionsnivå för statens finanser och att man nu ökar kortsiktigheten. Han menar att man inte bör se till mandatperioder utan till vad det innebär för kommande generationer.
Överskottsmålet – en bakgrund
- Ramverket för statens budget stramades upp ordentligt efter 1990-talets allvarliga ekonomiska kris i Sverige, en kris som ledde till mycket stora budgetunderskott, snabbt växande statsskuld och nästan en halv miljon förlorade jobb.
- En viktig del i detta budgetramverk var överskottsmålet, som skulle vara en procent av BNP över en konjunkturcykel. En annan var utgiftstaken som innebär att riksdagen innan den fattar beslut om budgeten fastslår hur höga statsutgifterna får vara.
- I takt med att svensk ekonomi blivit allt bättre har överskottsmålet ifrågasatts allt mer, inte minst av ekonomer, som bland annat hävdat att det inte skapar optimala förutsättningar för tillväxt och nya jobb.
- Frågan har varit kontroversiell och regeringen valde därför efter hårt tryck från oppositionen att tillsätta en parlamentarisk kommitté med uppgift att se över ramverket.