Sänkningen av biståndet föreslås i höstens budgetproposition, som läggs fram i sin helhet på torsdag.

Från 56 miljarder per år mellan 2023 och 2025, blir den nya biståndsbudgeten 53 miljarder åren 2026–2028.

– Vi håller nu på med en omläggning där fokus ligger på effektivitet och att pengarna går till människor i nöd, säger Benjamin Dousa.

Vilken del av biståndet som det är viktigast att spara på vill han inte säga.

– Vi återkommer exakt till hur vi gör den typen av prioriteringar. Det här är ju ganska långt fram i tiden.

Mer pengar hemma

Att beskedet ändå ges redan nu är för att bland andra biståndsmyndigheten Sida ska ha en möjlighet att prioritera och ställa om verksamheten, enligt Dousa.

Han framhåller att sänkningen görs även mot bakgrund av de problem Sverige just nu tampas med.

– En stats viktigaste skyldighet är gentemot sina egna medborgare. Vi har en omfattande biståndsbudget trots de investeringsbehov vi har på hemmaplan. Men det innebär ju i praktiken att det finns ännu mer pengar för polisen, försvaret och välfärden här i Sverige.

"Tuffa prioriteringar"

Att regeringen och SD vill förändra biståndet är känt. Man var tidigt överens om att överge målet om att biståndet ska vara 1 procent av BNI.

– Vi gjorde dessutom upp med en ganska märklig ordning där biståndsbudgeten konstant ökade utan vidare kontroll eller prioritering, säger Dousa.

Var det svårt för samarbetspartierna att enas om den nya ramen?

– Det är klart att vi är fyra partier inom ramen för Tidö och alla går in med lite olika ingångsvärden, men vi har kommit överens om det här och jag tycker att vi orkar och vågar göra rätt tuffa prioriteringar.

Han betonar att Ukraina är och förblir den största mottagaren av svenskt bistånd.